Aftonbladet – 6 november 1845, sida 1

— H. M, Konungen håller nu nästan alla dagar konselj hela förmiddagarne. Biand föremålen för Regeringens öfverläggningar lärer äfven vara den vigtiga frågan om tulltaxan. som före innevarande års slut kommer att utfärdas. Kongl. kommerskollegium har öfver detta ämne för kort tid sedan afgifvit sitt utlåtande, hvilket i detalj .I genomgår de rubriker, å hvilka tullsatserna blifI vit af sednaste Ständer förändrade, och hvaröfver bemälde kollegii yttrande, jemte tulistyrelJsens, blifvit infordrade på den grund, att regeringsformen, såsom bekant är, lemnar Konungen rättigheten att kunna nedsätta tullafgifterna, en rättighet, som också är ganska nödvändig i anseende till sammansättningen af vår närvarande representation, der ämnen, som äro af det aldravigtigaste inflytande både för näringsidkaren, konsumenten och staten, diskuteras på fyra serIskilda rum, bland församlingar, af hvilka den Iminsta delen har rågon närmare insigt uti statsJekonomien eller kan bedöma de serskilda artiklarnas mer eller mindre inflytande på näringslifvet och välståndet. Såsom läsaren torde erinra sig, inträff:de också vid sista riksdag i följd af detta förhåliande, att pluraliteten i det rikss:ånd, hvars ledamöter nästan uteslutande bestå af köpmän och industriidkare, hade liberalare åsigter i frågan om tulltaxan än de trenne öfriga, samt att ibland dessa sednare isynnerhet de två, som måste förutsättas esa den minsta sakkännedomen öfver dessa frågor, eller presteoch bondestånden, hufvudsakligen inskränkte sig till att nästsn utan åtskillnad belasta konsumtionen med högre afgifter. Kommerskollegium har deremot, uti det nu afgifna utlåtandet, i många fall och på uppgifna goda skäl tillstyrkt Regeringen att antingen bibehålla de förra afgifterna på importen såsom redan tillräckligt höga, eller åtminstone att gå en medelväg emellan dem och de tullsatser, vid hvilka Ständerna eller förstärkta Statsutskottet stadnat. Deremot har kollegium, i aseende på några få andra, jemväl blsnd de mest betydande artiklarna instämt med Ständerna: Då större delen af våra läsare säkert är intresserad att taga kännedom af kommerskollegii betänkande, så skole vi ofördröjligen meddela detsamma och få dervid äfven tillfälle att framställa de anmärkningar, som förete sig, hvilka äro ganska få, enär Red:s åsigter i de flesta fall instämma med hvad utlåtandet innehåller. Men i förbigående kunne vi likväl ej undgå att fästa uppmärksamheten på en gren af artiklar, angående hvilka Kongl. kollegium påtagligen synes hafva hyst någon tvekan att uttala sig emot det starka prohibitivintresse, som gjort sig gällande hos pluraliteten vid riksdagen, nemligen i afseende på några af de första lifsförnödenh-terna, såsom kött, smör. och talg. Priset på alla dessa artrklar som på det närmaste rör de arbetanda klassernas existens, har ; förut .modererats derigenom att -varuimporten från. Finland: och Ryssland endast dragit half tull... Sedan detta numera blifvit förändradt. hafva dessa priser stigit så betydligt, att t. ex. smöret i hufvudstaden gäller 40 Rdr rikgälds per Lispund. Kommerskollegium har . deriföre äfven i alseende på denna artikel tillstyrkt en nedsättning från 2 Rdr 24 sk. till 4 Rdr 46 sk. Binko, som ändock blifver högre än den förra verkliga tullen. Men i afseende på artikeln talg, har kollegium instämt i tillstyrkan af den af ständerna stadgade tullbestämmelsen, som belägger denna vara med en tull af 36 skillingar per lispund, således tre gånger högre, än hvad förut under ryska traktaten erlagts. Nu vet likväl enhvar, att talg är en af de oundgängligaste konsumtions-artiklar, i synnerhet här i norden med våra långa och mörka vintrar, der hvarje handtverkare, ja hvarje sömmerska, under åtminstone sex månader måste begagna ljus för halfva sin arhetstid, i följd hvaraf man ock kan antaga, att dessa klosser skulle blott för denna artikel vidkännas en tillökning i beskattningen, som fullt motsvarade de personliga kronoutskylderna. Vill man vidare undersöka; i hvad mån oläsenheten af dessa tvungna beskattningar å andra sidan kunna ersättas af den fördel, som skall vinnas genom boskapsskötselns uppmuntran meESA Sr jar