Aftonbladet – 25 oktober 1845, sida 2

ridiska iakultieten 1 Upsala, atlt Kunna undvara så utmärkta talanger,. X. lemnade derföre akademien, för att egna sig åt Iden praktiska juridiken. Dagen före afresan var arirangerad en afskedsfest för honom af omkring 100 I personer, studenter, embetsmän och några af de mest ;lansedde och älskade lärarena, af hvilka en äldre hedersman tolkade sin och medbröders harm och förtrytelse, sägande sig ej vara kompetent af ett omdöI me öfver kandidatens arbeten, men hafva hört hans Jafhandling med mycket beröm lofordas af i facket högst utmärkte män, och en yngre uttalade, med stöd af icke förkastlige domares Jloford öfver hans arbeten och hans skicklighet, sällskapets deltagande och nedslagenhet öfver vännens beuandling, och beklagade och tröstsde med skaldens: Sällan man får Såna sär. JERNVÅGARNA. Ur en sakrik och förträffligt skrifven artikel i (Jönköpingsbiadet, som syftar att ådagalägga huru Itrafiken skulle icke blott vinna på, utan äfven sysselsätta jernvägar i Sverge, meddela vi följ.nde, som är det hufvudsakliga deraf: Men, invänder man: jernvägsanläggningar bära sig icke ens i Tyskland och kunna då omöjligen bära sig hos oss: och vi frukta att sjelfva öfveringeniören bekänner sig till dessa inkast. Ins. svarar, att ingen väganläggning bär sig i Sverge, om man värderar tvad den kostat i anläggning och årligen kostar i underhåll, och detsamma har händt oss med våra flesta kanaler. Men samhället har det oaktadt vissa fordringar för allmän trefnads befrämjande, som icke får uppskattas efter siffran, och till dessa hänföras auläggningar och underhåll af kommunikationer. Visserligen är det beqvämt att hädanefter som hittills lägga all väghållningsskyldighet, allt skjutsningsbesvär på jorden, att stegra forlöner och till stallar förvandla våra redan små ladugårdar, i den mån varubildningen ökas; men icke är det derföre hvarken rätt elier statsekonomiskt klokt handladt. Den allmänna kassan eller den, som bildas efter bevillningsgrunder, miste derföre anlitas, ungefärligen på det sätt Götba kanal tillkom, fastön icke genom anvisning på bankens redbarheter. Man Ara cigg likvä ågan vada för rikticheten af inkastet, Sa vidt det afer a Titehe lan Tyskland och Sverge. Tyskland har sina stora segelbara floder och sina gamla forvagnsinrättningar, sin spedition dervid, som gör alit så billigt. Det fordrar tid att omskapa vanan, och sålunda må gerna nu vara grundadt, att det endast är på den resande personalen, som jeruvägsväsendet der är bygdt. Men Sverge ber snart sagdt ingenting af allt det der. Vill man befrakta, så får man månader vänta på fartyg och blir prejad på höga frak:er. Floderna, som i Tyskland kosta litet eller intet att befara, äro här förvandlade till dyra kanaler. Anlitar man formän, så beror deras tillfälle på årsvexten. En! bonde skall följa med 2 skeppund, då icke mera än en man på tio i Tyskland torde erfordras. I öfrigt hindrar än sådden, än bergningen, än höstbruket, än trö-ket, än väglagningen, än ovädret, än marknader, så att när man ändtligen Jyckats sluta bort en vara, ingen är säker att lå den levererad det året. Vid denna olikhet torde det bli lika lätt i Sverge att leda varutillverkarna till jernvägarna som det må vara svårt i Tyskland, alt föra dem från deras gamla beqväma spedition. Frågan förfaller då till en annan. Ha vi då verkligen så litet varor, alt de icke kunna betydligt ingå i beräkning till fyllande af möjlig brist på passagerare, t. ex. å en jernväg mellan Jönköping och Skåne, som man torde tilltro mindre trafik ön den mellan Götheborg och staden? Visst icke — en fjerdedel af vägen utgöres af Tabergs bergslag med sina ofantliga transporter åt söder med limsten, fattig malmsten, ställsten, tackjern, spanmål samt köpmansvaror, och åt norr med en del af den förädlade varan, många skogsprodukter, papperstillverkningar från många bruk, oändligt mycket bränvin, . äfvensom viktualier af alla slag, så snart de hastigt kunna föras till Götheborg och Stockholm: i; och från bergslagen vidare söderut denna myckenhet af jern, som förser hela Skåne och en, stor del af Danmark, för hvilket nu betalas il ( ( j transport ända till 3 rdr per skeppund; snart. J o Sagdt all den aska Skånska slätten förbrukar, dess arbetsvagnar och en mängd åkerbruksredskap. Längre ner eller i Sunnerbo tillkommer tjäran och Skånes behof af bjelkar och bräder, som nu föres o:ta 8 å 10 mil på axel, samt ytterligare ett mot skånska gränsen beläget jernbruks tillverkningar, och i retur från Skåne alltid köpmansgods, spanmål i svåra år till Halland och Sunnerbo; de tunga varorna Gottiandskalk, eldfast tegel, lera och kärl, samt qvarnstenar och sännor för större delen af Kronobergs och Jönköpings län, och begge de sistnämnda för Eal-!s and. Oberäknadt allt hvad som bytes af varor!S nellan de särskilta stationerna inom Skåne. Il är hade tusentals tunnor potäter från sjelfva det ; a i ---JA Am Je nagra Sunnerbo kunnat på jernväg transporte-; as till skeppning åt vanlottade länder och inringa landet ett stort kapital, i stället att nu je örvandlas till bränvin, hvilket är nära nog det-jb amma, som att förtära sig sjelf. Sistnämnder xempel är just för året till hands för att visal le kientrogna huru liten reda de göra sig för Jlit hvad som kan och bör ingå i beräkning vid a oröfning af de frågor, om en jernväg bär sig i Hg Rn Ån mn se a STR RER RK