Aftonbladet – 20 oktober 1845, sida 2

— — — — —-— — rr rr rr--— Jag har frikostigt belönat läkaren, sade har med kort och dyster ton; det var allt hvad jag kunde göra för den olycklige furstens minne. Foscolo, som icke lät störa sig uti sitt lofordande tal, sade vidare: . — Ni var äfven närvarande vid begrafningen bvarvid endast edra tjenare utgjorde processionen Anda ifrån Messina till Palermo var vägen be klädd med svart sammet och beströdd med cy: pressqvistar, derefter lät ni åt Andreas uppres: en präktig grafvård, på samma kyrkogård, dei hans förfäder hvila. — Ja, svarade regenten, på kyrkogården, der före att dessa stora furstar ej velat nedsätta sin: jordiska qvarlefvor i underjordiska grafvar, utar hvila vända emot himlahvallvet, i hvars åsyn de framlefvat sitt bragderika lif. — Ni har gjort ännu mer, återtog Foscolo ni har under thronledigheten öfvertagit den tun ga regeringsbördan ... Ja, ni är färdig att gör allt för den älskade monarkens minne. — Visserligen en tung börda, upprepade hertigen af Arcos, då man för att styra måste använda skräckmedel... men endast med en jern hand kunna, uti den tidpunkt hvaruti vi lefva de på alla håll sig uppresande fraktionerna qväf. vas, undersåtarne qvarhållas i lydnadens band oct thronen bevaras åt konung Andreas son. — Så stor är då er tiligifvenhet, att ni vil bibehålla thronen åt denne son, utan att vars säker att han verkeligen finnes till. — Upphör med ert smicker, hertig, sade re: senten med kall och befallande ton. Hvad så: lant beträffar, är jag svår att tillfredsställa, och stället för att afhöra det, vill jag hellre för