Aftonbladet – 18 oktober 1845, sida 3

råder sig vara al simma hand, och en belöning af 40 (omkring 440 rdr bko) har blifvit utfästad för upptäckandet af författaren; men hvarken denna åtgärd eller polisens ansträngningar har hittilis ledt till något resultat, och flera nya bref hade kommit Isedan polisundersökningarne börjat. — JACQUARDVÄFDA PORTRÄTTER I Elberfeldt har sidenabrikxsägerne WW. K. Dieckman låtit väfva Konungens och Brottningens af Preussen portrötter, efter Kräögers och Wechs målningar, fullkomligt träfrtade och med artistisk fulländning ut förda i de minsta detaljer. Bottnen är hvit atlas och figurerna jemte dem omgifvande emblematiska Jramarne och inskrifterna i svart; det hela liknar ewt fint kopparstick eller stentryck. Hvardera af dessa Ibegge taflor håller 47 rhenska tum i höjd och 44 i I bredå. I — EN DANSÖS I ETT KLOSTER. Man behöfver icke frukta att Fanny Esster, Taglioni eller Cerito gått i kloster; vi vilja blott omtala huruledes, för kort tid sedan, en spansk danserska, Mata Florida, Ibragte icke allenast Madrid och hela landet, utan till Joch med sjelfva munkarne i S:t Justs kloster i förtjusningsfeber. Dessa fromma bröder längtade minIdre efter himmelen, än efter att se Mata Fiorida Idansa. En dag erhöllo de den underrättelsen, att denna längtansfullt väntade varelse skulle på en resa (från Madrid till Lissabon passera nära förbi klostret, Joch två af de modigaste beslöto genast att föra henne till klostret. Pe bådo om tillåtelse att blott cn dag ikläda sig sin fordna drågt och erhöllo tillstånd dertill, samt lade sig i ett skjul vid landsvägen. Så Isnart vagnen kom farande, rusade de fram, likasom röfvare, och riktade sina bössor mot dansösen och hennes sällskap. Dansösen och hennes foik tänkte licke på något motstånd och fördes till klostret. De trodde sig komma till en röfvarekula, då de i en hast sågo sig omringade af munkar. En a! dessa yttrade nu: Munkarne i St. Just få icke se er dansa i Madrid, och hafva derföre uttänkt en list för att .ikväl få se och beundra er. Man har öfverfailit er på landsvägen, endast för att få stjäla nägra timmar af er tid, några pas af edra fötter och några blickar af edra sköna ögon. Danserskan log och sade: Nog skall jag dansa för eder, bed ni blott lika kraftigt för mig. En cell anvistes för henne att hvila uti och förbereda sig till dansen. Följande dagen skulle denna försiggå i refektorium. Alla munkarne sutto i spänd väntan krig salen; ändtligen höres ljudet af kastagnetterna, flygeldörrarne öppnas och Mata Florida vVisar sig i den skönaste drägt, täckare och kokettare än någonsin på teatern. Hon lät sina sköna ögon glida öfver munkarnes rader och började derpå den eldiga fendangon, som efterföljdes af andra passionerade spanska dansar, och åskådarne voro nästan utom sig af hänryckning. Då Mata Florida åter steg i vagnen, fann hon der en mängd dyrbara tyger och diamanter, som måhända eljest baft en helt annnan bestämmelse i klostret. — EN BEKLAGANSVÄRD DÖDGRÄFVARE. Ien liten stad på kontinenten ingaf en dödgräfvare för kort tid sedan en så lydande ansökning till rådet: Däå ingen eller så godt som ingen vill dö i denna staden, så kan jag icke heller lefva. Jag har en talrik familj att föda, och anhäller derföre, att jag måtte få en riksdaler mer för hvarje graf, jag kastar upp. I fall min begäran afslås, måste jag draga till en lyckligare ort, der åtminstone så månge menniskor dö, att dödgräfvaren kan lefva anständigt. — SÄLLSAM ÅKOMMA PÅ EN KO. En ko, tillhörig R. I. Blundell Esq. på Deysbrook vid Glasgow, hade längre tid varit sjuk, utan att man kunnat upptäcka orsaken. Slutligen märkte en tillkallad veterinärläkare, att en ovanlig bulnad hade bildat sig Ipå kreaturets venstra sida, mellan sjette och sjunde refbenet; han öppnade den, och nu framstack derur ett stycke jern, som han lyckades draga ut. Det befanns vara återstoden af en pläterad matsked af jern; men kons magsaft hade ej allenast frätit bort silfverpläteringen fullkomligt, utan äfven angripit jernet, hvilket nu var tunnt som ett löf. Kons illamående hade börjats för omkring ett år sedan, och det är sannolikt att hon då sväljt matskeden, hvilken sedan småningom banat sig väg genom inelfvorna till kroppens yta. Efter operationen har kons tillstånd hastigt förbättrats, och man väntade att hon snart skulle vara fullkomligt återställd. Oberäknadt den fysiologiska märkvärdigheten i denna händelse, förekommer härvid äfven den kemiska, att silfret, och icke jernet, som är den lättböjligare metallen. skulle vara först och mest angripet af magsaften; och det hade förtjent undersökas om ej det tunna metallbleck, som återstod, i sjelfva verket var silfverpläteringen, fastän svartnad, men icke jernskeden. . — POTATESSJUKAN. Angående denna, redan så mycket omskrifna sjukdom innehöll P. o. I. T. för i thorsdags följande intressanta meddelande: Af en vän har redaktionen fått sig den vigtiga nyheten meddelad, att i norra Tyskland är den upptäckten gjord, att potatessjukan lyckligtvis icke är epidemisk och uti potäterna inneboende, utan härrör ifrån flere arter små, med blotta ögonen nästan osynliga insekter, särdeles af flugslägtet, med deras larfver och puppor, hvilka de lägga uti potäterna. De arter, som hittills hunnit rigtigt bestämmas, äro Sciara vilripennis och Borborus vitripennis, hvilka på vissa ställen, der potatessjukan är gängse, förökat sig till en oerhörd mängd. Orsaken dertill är icke rigtigt utredd: men sjukdomen förekommer isynnerjhet å de orter, der potates-odlingen drifves i ymjnighet; vare sig derföre, att man gjort potäterna til jen hufyudnäring för en der boende fattig folkmassa, eller att man begagnar dem till en högt drifvena bränvinsbränning. I Tyskland anses denna, nämde insekters ofantliga tillökning, såsom ett vanligt natuirens medel att motväga produktioner, som äro Onaturliga, olier gå utom den Alivises stadgade ordning, och hvarpå i verlden finnas otaliga mpel, icke allenast i vextriket och ibland de oskäliga djuren, utan äfven ibland menniskorna, hvilka der de öfver måttan, såsom i de varmare och bördigare länderna, oskäligt förökas, af hvarjehanda sjukdomar bortSOpas. Hvad som i synnerhet är intressant, ef det som hittills hunnit utrönas, och som redaktionen skyndar är att nämnde insekter, lefv , uti dess skal lägga sina ägg, hv ka der i , hvarofter larfverna lefva ut : ternas massa, som deraf byfver sjuk (får torröta) och att viga sir Afton hr man att de OT ON FR