extra kämnersrätt, som genast dagen derpå anstä!ldes, nekade som vanligt våldsverkaren; men tillräck ligt bindande skäl funnos likväl, för att inmana honom i häkte. (7. N. T) — JESUIT-ORDENS STATISTIK. Nedanstående märkvärdiga framställning af den mäktiga ligons yttre skick, sammandragen cfter tyska, franska och enrgelska data, förekommer i ett af de sednare engelska tidningsbladen. Jesuitorden indelar hela jordens bebodda yta i 14 provinser, oberäknadt ordens missioner i sådana verldstratter, som den ännu ej anser underlagda sitt välde. Dessa 44 provinser kallas, efier provincialföreståndarens residenser: Rom, Sicilien, Neapel, Turin, Spanien, Paris, Lyon, Belgien, England, Irland, Österrike, Tyskland, Maryland och Missouri. Den 4 Januari 4838 funnos i samtliga provinserna 473 kollegier, med 3067 ledamöter; den 4 Januari 1844 innehöllo de 214 koliegier, med 5565 ledamöter, och den 4 Januari 1844 hade kollegiernas antal! ökats till 233, men ledamöternas till 4433; tillvexten på 6 år utgjordes följaktligen af CO kollegier och 4066 ledamöter. Under loppet af 4844 förökades ledamöternas antal till 4527. Man ser häraf att orden tillvext oupphörligt på de sednare åren, i samtliga provinserna; den bar utbredt sitt välde eller sitt inflytande åt alla båll; märkligast äro dess framsteg dock i Lyon och i Paris. Ordens hufvudföremål för närvarande är ej hedningsrnes omvändelse: den håller ej mera nu, som för 2 sekler sedan, ett par tusen missionärer i Hindostan, Amerika och på Japan; dess missionsanstalter i efläpgsna verldsdelar sysselsättes nu egentligen med handelsbestyr och penningeförvärf. Den påfliga propagandan erlade åt jesuitorden år 1834 ett belopp af 336,0992 francs 32 centimes (157,064 rdr b:ko) för 434 prester, 30 noviser och 614 ordensbröder, hvilka tjenstgjorde för ordens räkning vid missionsverket ibland hedningarne; talrikare är ej ordens för detta ändamål pu arbetande personal. Ordens närverande stridsfält är hufvudsakligen Europa, hvilket den sträfvar att än en gång, om möjligt, lägga under påfveväldets ok. De sednaste åtgärderna mot jesuiterorden i Frankrike ha föga förändrat dess ställning i sistnämnda land; de fromma fädren bo väl ej mera tillsammans, i ståtliga pala:ser, utan äro spridda i små flockar, ! inhysta i hyrda lägenheter; men de äro cj derföre nu mera än förut inskränkta till antal, verksamhet eller inflytelse. Provinsen England räknade 440 jesuiter år 4844, och 464 förlidet år; orden bar der 33 kollegier, residenser, skolor eller boningshus. Den visar sig i England mer uppenbart, än i andra länder, och dess fastigheter benämnas öppet efter nägot helgon. Sålunda finner man i England ett Sit Ignatii, S:t Michaclis, S:t Stanislai, S:t Johannes Döparens, S:t Thomas af Canterbury kollegium. Jesuiternas hufvudsäte är kollegiet på Storyhu:rst i Lancashire. Der befinnas nu 20 prester, 26 noviser och 14 bröder. Provinsen England håiler 20 missionärer i Kalkutta. Engelska styrelsen ger lika mycket skydd åt dem, som åt de protestantiska missionärerna, och lemnar dem just nu sitt bistind för anläggandet af ett nytt kollegium, som är bestämdt till Kinas omvändelse. Provinsen Irland har jesuitkoilegier i Clongowes, Tullabeg och Dublin. I Dublin har nyligen inrättats ännu ett kollegium. — PANORAMA AF STADEN KÖLN. I Stockholm har man ännu icke sett någon rigtig panorama, nägon verklig rundmålning, d. v. s. cn som varit att beskåda utan glas, lik en teaterdekoration; det har derföre gått förträffligt för kringresande konstnärer att gifva namn af panorama eller rundmålning åt ett slags camera optica eller tittskåp — schene raritälv, som det heter i Tillfälle gör tjufyven, — så snart tittglasen varit flera än ett och taflan nägot större än de som medföras i 7Ce portativa skåpen. För att få ett begrepp om hvad en verklig panorama vill säga, bör man resa till Köln, der en dylik nyligen biifvit färdig, eter två års arbete af den utmärkte landskapsmålaren Lasinsky från Coblenz. Målningen till den liknar fonddekorationen för en teater, och är 36 fot hög samt uppsatt så, att den bildar likasom ett rundt plank kring en gård om 72 fots diameter. Genom midten af denna gårds grund uppstiger åskådaren i lyktan af ett slags torn, alldeles liknande det, från hvilket den föreställda utsigten rundtomkring är tagen, nämligen ett af kyrkornas i Köln; och taflan, som öfverallt sitter på 48 alnars afstånd från åskådaren i tornet, visar alldeles detsamma, som man skådar omedelbart från det nyssnämnda kyrktornet. Hela taflan är en med målning betäckt väf af ej mindre än 8458 Gvadratfots yta. Den enda liknelse vi haft i Siockholm till någonting dylikt, är hr Möllers kalothezma; likheten bestod likväl blott deri, att man icke behöfde förstoringsglas för att beskåda den; ty annars var det hvad man kallar en dioraman. — Från den Kölnska panoramans midt tycker man sig skåda ned på alla de kring kyrktornet belägna bustaken, gatorna och torgen, på Rhenströmmen, och dess stränder af vingårdsklädda och ruinkrönta berg, på åkerfälten vesterut och alperna längst i söder; allisammans öfverhvälfdt af en klar blå himmel och belyst af middagssolen, Efter ct par minuter är illusionen så full komlig, att man icke erinrar sig, alt det blott är en tafla som man ser, och icke den verkliga utsigten. — FÖRGIFTIGA BREF. På engelska inrikesministerns, Sir James Grahams, befalining, har Londonsa polisen i höst haft mycket, men fåfängt, bestyr i anledning af en mängd anonyma bref, som medi posten blifvit tillsända åtskilliga invänare i S:t GoorI I ges församling i Southwark, och has dem och andra väckt oro och fruktan, för den 40 brefskrifvarens ilskef afsigter. Första anmälan härom gjorstolen i Southwark, af församlingens reståndare. Brefven hade följt tätt efter hv månader, och brefskrifvaren hade till döttrarne i några i sig vara en vän, som okänd, men visa sin artighet genom nde af parfymeradt lemonadpulver. Dei essa bref inneslutna pulver befunnos likväl huvudå af oxasyra, som är ett skarpt gift. k ere 0 sora framlades för polisdomsiolen, var