Aftonbladet – 17 oktober 1845, sida 3

ATTARPSKA FÖRGIFTNINGSMÅLET. (Forts. och slut af d:r Sköldbergs vittnesmål.) Hvarje gång jag besökte Attarp och flere gånger under hvarje besök frågade jag kontrollör Ekvall efter någon ledning för upptäckande af orsaken till förgiftningen. Han sade sig ingen ovän veterligen hafva, som kunde vilja honom så ondt; men medgaf, att då arsenik ej veterligen och öppet kommit i huset, var det troligt, att det hemligen ditkommit i brottslig afsigt. Han nekade enständigt att ingå i forskningar om möjliga upphofvet, och svarade vanligen: jag vet ingenting, kan och vill ingen misstänka; .men det är hårdt att dö vid mina år och af en så lumpen orsakn. Jag hörde honom aldrig yttra en önskan att känna upphofvet till sin olycka. Såsom jag under de tre dagarna fann honom, syntes han hvarken vilja tänka eller tala i detta ämne; han affärdade alla försök i den vägen kort, och inledde ett annat ämne. N Lördagen d. 7 på eftermiddagen, då förhör hölls med gårdens personal i nämndeman Anders Anderssons i Kohlaryd och fjerdingsman Allvins närvaro, berättade fru Ekvall, att hon af Henriette blifvit från väfrummet nedkallad till köket, för att hjelpa henne med mattillregningen åt kontrollör Ekvall; hon hade genast nedgåtlt, ilagt 2 då 3 tåskedar socker och 2 matskedblad grädda, och derefter genast återgått till väfrummet, sedan hon förut smakat på spenaten. Henriette bestyrkte det första, men trodde henne ej hafva smakat på spenaten. Om denna fru Ekvalls berättelse i allo var sann, måste spenaten hafva varit både okokt och kokhet. Jag frågade derföre, hvarföre fru Ekvall smakade på den, då hon svarade: derföre att jag tyckte den vara god,. Jag bad vid tillfället de närvarande vittnena noga lägga på minnet fruns berättelse och yttrande. Oaktadt flerfaldiga och under fyra dygn repeterade undersökningar och vidräkningar med denna meranämnde mawillredning, nämnde fru Ekvall aldrig om att hon ur en mjölkbunke på köksbordet utspädt spenaten, ej heller hade fru Ekvall ännu d. 40 Juni, då kontrollören obducerades, kommit på den ideen att någon mjölk varit förgiftad. Först lördags afton och efter obduktionen och det med hela husets personal hållna förhör, omtalade fru Ekvall helt lösligt sina misstankar om, att Hedda Thorman varit hafvande, och att Thorman möjligen velat urvägenrödja Maja Stina, men nämnde aldrig att Thorman kunde hafva velat afdagataga kontrollör Ekvall, Kontro!lör Ekvall hade, ifrån det han började fredagsförmiddagen begagna motgift m, m., småningom