Aftonbladet – 17 oktober 1845, sida 2

—— K CV UTESIRRASESRS min sak, den är rättvis, och bland alla olyckliga ir en fången och förtryckt prinsessas öde mest egnadt att påkalla en käck mans försvar, — Utdela edra befallningar, jag behöfver endast höra dem för att lyda. — Ni skall genast författa den Pproklamation, hvarom jag talat. Se här dokumenter tillhörande familjen Colonna, som utvisa min härkomst och mina rättigheter till Siciliens thron, hvilkas giltighet ni bevisar under det ni tillika med rättvis afsky stämplar hertigens af Arcos våldsräktning och de dermed förenade brott. I morson skall jag kanhända begära ännu mer af er Svär alt tjena mig, hvadhelst jag fordrar af er — Jag svär det. — Med pennan och svärdet. — Jag svär att tjena er med pennan och svärdet så länge det finnes en tanke uti milt hufvud och en droppe blod i mina ådror. — Oh, jag vet icke hvad som föregår uti milj inre, utropade prinsessan med glädjestrålande blic. kar, men hvad jag i detta ögonblick känner, äl mer än hopp, det är en viss aning om framgång Försynen vakar öfver oss och beskär og segern. som är så nödvändig för dessa ädla riddare och deras storsinnade anförare, hvilken med kropp och själ helgat sig åt utförandet af ett ädel! värf. De hafva ingen annan utväg, än att segra eller dö, ty de kunna ej återvända till Spanien, der Castilianska rådet skulle med yttersta stränghet döma dem. De miste com segrare intåg Palermo, ty efter ett nederlag skulle de-antinen finna döden på. slagfältet, der hertigens sollater icke skulle gifva dem någon pardon, eller kulle de, om de sökte sin räddning i flykten, ö