Aftonbladet – 17 oktober 1845, sida 2

sig under den redan förhanden varande protestantismens fana och derigenom beröfvade den nya bekännelsen en del af sin vigt. Furst Metternich har ej haft särdeles svårt att af tyska styrelserna vinna detta bistånd för sina syften. Konungen af Saxen var den förste, som följde Österrikes råd. Konungarne af Wärtemberg och Bäjern, Hertigen af Oldenburg och Storhertigen af Hessen ha likaledes förbjudit protestanterna att upplåta sina kyrkor åt tysk-katolikerna, hvilkas gudstjenst ej är lagligen erkänd; och den nya församlingen kommer sannolikt att slöta på samma hinder öfverallt. Denna enhällighet i offentliga åtgärder emot den nya kyrkan är ingilven, att ej säga anbefalld, af Furst Metternich. För några veckor sedan såg man styrelserna tveksamma och vacklande i denna punkt; man godkände öppet i en stat, hvad man tyst fördrog i en annan och förbjöd ien tredje. Men efter Furst Metternichs besök på Johannisberg ha likformighet och konseqvens inträdt i samtliga de tyska suveränernas förordnanden om den nya sckten. Förbundsdagen i Frankfurt hade upplöst sig, till den 8 nästkommande Januari, likasom för att uttryckligen tillkännagilva sin oförmåga att rådslå eller afgöra öfver de kyrkliga frågor, som för närvarande söndra Tyskland. I stöllet har Furst Metternich talat, och suveränerna ha lydt. Bevisen derpå varseblifver man nu mera dagligen. PT