Aftonbladet – 4 oktober 1845, sida 3

0 VA AME OO OVE OVAN OT AAR rankor och att denna för engelsmännen nya industri låfvar lika mycken framgång som fårskötseln redan vunnit. Många nybyggare hafva på de sednare åren anlagt vingårdar och utvidga dem oupphörligt. I början af förlidet år funnos 500 acres (400 tunnland) jord upptagna till vinskötsel, och afkastade 30 000 gallons (52,000 kannor) vin samt 730 gallons (1300 kannor) konjack; men många vingårdar voro så nyligen anlägda, att detta resultat ännu ej kan lemna någon beräkningsgrund för den framtida afkastningen. Kunskapen om de tjenligaste lägen för vinodlingen och de för olika lägen bäst passande slags rankor, samt om behandlingen af de särskilda vinsorterna vid jäsningen, kan dessutom endast vinnas genom öfning och erfarenhet. Hvad man likväl redan hunnit utröna, är, att klimatet är ett ibland de mest passande för rankans vext och drufvans mognad; man har nemligen bestämdt funnit att en acre (5 tunnland) med fullvuxna rankor ger 300 gallons (868 kannor) vin. Jord och luftstreck ha mycken likhet med Persiens; detär samma öfverflöd på sand samma torka, omvexlande med tropiska slagregn, och samma af dessa omskiften framkallade vextnatur. Man är också betänkt på att antaga det persiska vattningssystemet medelst kanaler, som hemta sin til!gång från stora samlingar af regnvatten. Sådana trädslag, som i andra länder trifvas under lika beskaffade naturförhållanden, komma redan fort i New South Wales utan konstens biträde; man ser sålunda oliver i den yppigaste vext; kring Sydney träffas orangen redan vildvexande och så rik på ypperlig frukt, som i sitt österländska hemland, och detsamma är händelsen med mulbärsträdet, ett stycke längrein från kusten. Man slutar häraf att produktion af vin, och äfven af silke, torde med tiden blifva lika vigtiga näringsgrenar för denna engelska koloni, som fårskötseln; i synnerhet som den sednare, oaktadtsin ofantliga tillvext, understundom lider genom den ofta inträffande stora torkan, hvilken t. ex. 1838 var sådan, att ansenliga fårbjordar omkommo derigenom. Imedlertid! har detta missöde, mer än vinodlingen, föranledt det nya valtningssystem, som man håller på att införa, så att alla de vigtigare näringsgrenarne komma härigenom att betryggas på samma gång. — EN SANNSPÅDD ASTRONOM. Den ryktbare fransyske lärde och astronomen Arago, som påstod att Seinen skulle vara tillfrusen den 8 Mars innevarande år, hvilken spådom slog så väl in, har varit lika så lycklig i att riktigt uppgifva dagen, då den af honom förutsagda våta sommaren skulle komma att upphöra. Detta skulle inträffa den 20 Augusti, och så skedde det äfven, efter en häftig orkan, som lemnat förfärliga spår efter sig, så väl i Frankrike som i andra länder. I — SKÅDESPELAREN BARNES. ,Barnes,, så berä tar ITilustr. Theaterzeitung, hörde till antalet af de skådespelare, som ej lyckas bli skuldfria så länge de lefva, och när hans aflöning utföll, uppstod en lika stor trängsel af hans gäldenärer, som vid portarne till Thalias tempel, då den bästa kassapjes gafs. Barnes vågade aldrig begifva sig till teatern i vanlig drägt, af fruktan att bli gripen af någon utslagsinnehbafvare, och betjenade sig derföre af aila möjliga förklädnader. Ofta var direktören i begrepp att; annonsera ett annat stycke, då Barnes kort före spektaklets början visade sig som ärevördig gubbe, mohr eller betjent. — ÅNTEDILUVIANSK STAD. Franska vetenskapsakademien ämnar ofördröjligen utrusta en expedition till Mexiko, för att der uppsöka en hel stad, hvars ruiner man redan år 4807 upptäckte i skogarne, och hvilken man tror bar varit till före syndafloden. — TacksAmnetT. En engelsk tidning berättar följande märkvärdiga exempel på en förnäm engelsmans tacksamhet. Med den ömmaste omsorg vårdar han tvenne blodiglar, hvilka han haft applicerade på tinningarne, då han en gång var farligt sjuk, emedan han tror dem ha varit orsaken till bans räddning. Djuren har han gifvit namn efter de båda läkarne, som skött honom; de äro inneslutna i ett präktigt glaskärl, och han besöker dem hvarje dag, samt är viss på att de ej allenast känna igen honom, utan äfven namnen, som han gifvit dem. — DANNEBROGS UNDERBARA VERKAN. Hamb. N. Zeitung meddelar följande underrättelse från Meldorf i Dithmarschen: Den obehagliga underrättelsen. att en kunglig förordning förbudit alla färger, fanor, flaggor och symboler, med undantag af Dannebrog, hvilken, som läsaren vet, är röd och hvit, har här väckt stor sensation. Imedlertid har man visat sig hörsam, och Meldorfarnes ansigten klädde sig genast i de ännu tillåtna färgerna. Några blefvo hvita och andra röda, men om sådant skedde af glädje eller förargelse, lemna vi derhän. — PaARISISK FÖRLUSTELSE. En sådan består i att blåsa såpbublor ut genom fönstren. Genom användandet af kemiska hbjelpmedel ha några älskare af detta nöje bringat det derhän, att kulorna ej allenast kunna göras ofantligt stora och fasta, utan äfven fyllas med kulörta ämnen samt ett lysande fluidum. Det är en egen fantastisk anblick att se dessa kulörta lysande bublor flyga omkring iluften, och vid den minsta beröring sönderspringa och försvinna. — STORARTADE FÖRSÖK MED MESMERISMEN ha nyligen blifvit gjorde i ett af de första husen i Vienne i Frankrike. Vågar man sätta tro till det derom kringlöpande ryktet, så hade de magnetiserade Personerna bland annat uppgifvit hvar den guldkalf vOre tillfinnande, hvilken Gallerna begrafvit då de förträngdes af Romearne på det den ej måtte vanhelgas af den otrogna och rofgiriga fiendens händer. — Man anför vidare, att alla personer hvilka öfvervarat denna magnetiska. söance ville gemensamt inköpa ERSTA NAR ANSER LR NT FT es