Aftonbladet – 4 oktober 1845, sida 2

om mitt förmenta inflytande på äfven denna tidning. I förra afseendet har tit. så till vida rätt, att bemälde redaktör icke är för mig alldeles främmande, sedan jag under riksdagen tillfälligtvis gjorde hans bekantskap, men hvad beträffar förtroligheten, borde tit., som har så många lyssnande tjenare, hafva erfarit, att den icke är större, än alt vi under samtal benämna hvarandra på samma sätt, som obekanta pläga göra. I fråga åter om min delaktighet i hans tidning, nekar jag icke, att vi ofta samspråkat om dagens händelser och att jag dervid oförstäldt yttrat mina tänkesätt, som nu en gång, hvad jag icke kan hjelpa, råkat att betydligt divergera från Aftonbladets, äfvensom att jag emellanåt varit i tillfälle att lemna samma person önskade upplysningar, men jag har aldrig varit med min fot öfver tröskeln till Den Konstitutionelles byrå eller redaktörens eget hemvist. Hvad Aftonbladet dessutom förmält om mitt närmare förhållande till den Rutberg-Strindlundska koalitionen,, bemöter jag blott med det enkla förklarandet, att jag anser de åsigter, som från denna koalition utgingo under riksdagen, vara, 1 allmänhet tagne, förtjenta af loford, ehuru Aftonbladet, i anseende till sin förändrade ställning till de maktegande, icke kan gilla dem. Stockholm den 4 Oktober 1845. Theodor Sandström. Denna reklamation synes gå något på sidan om det, som utgjorde den egentliga syftninsen af Aftonbladets anmärkning, nemligen att hr Sandström icke vore främmande för den politiska ton och riktning, som uppenbarat sig i tidningarna Söndagsbladet och Den Konstitutionelle. Ehuru br Sandström skrift icke lemnar någon vederläggning af en sådan förmodan, och hvad den Konstitutionelle angår snarare gifver stöd deråt, så torde dock dess innehåll böra tagas i litet närmare betraktande, hvilket i anseende till den långt framskridna tiden, icke i dag kan medhbinnas. RENATE ST ATNTPROSAEEEE AR