Aftonbladet – 25 september 1845, sida 3

RÄTTEGANGSOCH POLISSAKER. — I poliskammaren förekom för ett par dagar se dan ett mål af upprörande beskaffenhet. En oenk vid namn Berggren, 82 år gammal, hade låtit ingif va en skriftlig anklagelse emot sin sonhustiu, in spektorsenkan Johanna Gustafva Berggren, för hår och geym behandling emot henne. Vid Johanna G öerggrens mans död sistl. år hade det blifvit öfver enssommet att hans enka skulle få nyttja och be hålla all den aflidnes efterlemnade egendom, med vil: kor, att draga försorg om sin gamla svärmoders un. derhåll och vård till döddagar. Detta vilkor har hon som, enligt angifvelsen, är af ett vildsint och elakt sinnelag, samt benägen för starka drycker och andra laster, alldeles icke uppfyllt, utan i stället alltsedar mannens död på det grymmaste plågat och torterat, svärmodren; vintertiaen hade hon instängt henne i oeldadt rum och satt utanlås för dörren, och låtit den arma gumman sålunda tillbringa flera dagar in. slängd, utan mat eller eftersyn; alla möbler had: varit ur rummet borttagna, så alt gumman nödsa. kats ligga på biotta goifvet; mediidsamma granna; hade den känslolösa sonhustrun afvisit, och vid fer: uviliällea yttrat att hon skulle taga lifvet af den gamla eftermiddagen den 44 dennes hade Johann: öfverfallit sin sväsmor med sparkningar, hugg oc slag, samt fattat henne i håret och sålunda släpa henne omkring golfyet, under yttrande af hotelser mot hennes Mif, tills slutligen, på den misshandlade: nödrop, i huset boende personer tillstädeskommit och gjort slut på uppträdet. Den tilltalade, en medelåldrig qvinna, med djer uppsyn och fria fasoner, nekade i allo till hvad emo! heone angifvits. Hon sade sig aldrig hafva varit oc besked:ig emot svärmodren — tvärtom; ingen af må garne hade brytt sig om gumman, men den tilltala: de hade heia tiden väl vårdat henne. Hon hade si mycket mindre kunnat hårdraga gumman, som denn: nicke har något hår). Några tillkallade vittnen, grannar till parterne