Aftonbladet – 25 september 1845, sida 3

blefvo upplysningsvis hörda, och förmälde sammanstämmande, huruledes gamla enkan Berggren på allehanda sätt blifvit misshandlad af sin sonbustru; att hon blifvit utkörd ur huset i köld och oväder; att hon blifvit hotad af sonhustrun att få känna på dennas karbas; att den tilltalade yttrat hotelser emot in svärmoders lif; och att ett våldsamt uppträde parerne emellan förefallit Söndagen den 44 i denna månad, då, efter hvad ett af vittnena upplyste, gumnan hörts flera gånger utropa: Herre Jesus! slå mej ntem och då vittnet inkommit i rummet, hvarifrån tödropen hörts, hade den gamia med utslaget hår lesat utsträckt på golfvet, jämrande och beklagande ig öfver sonhustruns rysliga förfarande. Denna sedare hade dervid med mycken köld yttrat till vittret: om käringarna träta, hvad angår det er? — Flera delar af angifvelsen vitsordades. Öfverståthållareembetet remitterade målet tili kämnersrätten. — Man såg i går uti poliskammaren en qvinna af särdeles argt och oböjligt sinne. Fon hade, såsom saknande bostad, pass och betyger, i Måndags afton blifvit af gevaldigern Bäckström häktad. då hon på n krog å Ladugårdslandet väckt oro och bestörtning senom sitt vilda beteende, skrik och oljud. Hennes namn var Eva Charlotta Jonsdotter, hennes hemort Nerike. Vid ett polisförhör lärer hon uppgifvit att on vore en etter-nerking.. — Det var icke möjligt att förmå henne till att tiga och stå sti!la inför domstolen; hon skrek, snyftade, och syntes vara i mycken vånda. Vid transporten till häktet hade hon slagits med separationskarlarne. Under det ett vittne eftersade den högtidliga förpligtelsen vid Gud och hans heliga evangelium mumlade Eva en förbannelse; hvadan hon måste Ie-. Jas ut ur sessionsrummet, medan vittnet aflade sin ed. Detta vittnes barättelse, jemte gevaldigerns, var ilifyllest — Eva Jonsdotter dömdes att plikta omkring 47 rdr bko, hvilka böter förvandlades till motvarande fängelse vid vatten och bröd.