Aftonbladet – 20 september 1845, sida 2

inbjudning till middag af Hr borgmästaren Ödmansson; kl. 1, till 3 e. m. fortsatte H. K. H. resan till Malmö, eskorterad ett stycke å vägen af 30 bönder till häst, från Rönneberga härad, och kl. 6 ankom H. K. H. till nämnde stad, hvarifrån en eskort af 40 yngre medlemmar af borgerskapet ridit H. K. H. till mötes 4 mil utom staden. På residenset skedde presentation af serskilda korpser och stater. Följande dagen besågs hamnen, äfvensom kyrkan, skolorna, Hr Kockums jerngjuteri, skjutsstallen, handskfabriken m. m. Stadens invånare hade på Knutssalen föranstaltat en middag för H. K. H., efter hvars intagande H. K. H. gjorde en utfärd till ett ställe, vid namn Bellevue, tillhörigt en rik bonde, Mathias Påhlsson. På aftonen var bal tillställd på Knutssalen, som för tillfället var serdeles smakfullt draperad, och hvarest en större Kuutsreception anställdes. Vid H. K. H:s inträde i salen funnos i den inga herrar, men deremot ett ganska stort antal damer, placerade i trenne rader utmed salens begge långsidor. Sedan processionen efter H. K. H. inkommit, skedde den vanliga receptionen. H. K. H. sjelf ingick i Knutsgillet med utväljande af frö-! ken Henriette Cederström till Knutssyster. Bland; öfrige då blifvande Knutsbröder må nämnas svenske och norske ministern i Köpenhamn, friherre Lagerheim. Sedan, derefter, Hr landshöfdingen föreslagit skålar för H. M. Konungen och öfrige medlemmarne af det Kongl. Huset, börjades balen med en promenad, hvari H. K. H. förde fru grefvinnan Cederström, fru grefvinnan Posse, fru borgmästarinnan Halling, och fru öfverstinnan Ström. H. K. H. dansade derefter en vals med fru rådmanskan C. Centervall, en francaise med sin Knutssyster, en vals med fröken Aurore von Platen, en frangaise med fröken M. Posse, en d:o med fröken Ida Cederström, en vals med mademoiselle M. Bellander, en francaise med fröken Thott, en vals med fröken Lagerheim och med fru löjtnantskan Trolle en cotillon. Efter dennas slut, kl. något öfver 42, intog H. K. H. sup; hvarefter H. K. H. lemnade balen, som ock då vardt slutad. Den var besökt af öfver 600 personer. . Byggnaderna kring stadens torg hade begge aftnarne varit illuminerade. — Följande dagen den 42, kl. 8 f. m., fortsattes resan till Torup. — — Uppå af Krigskollegium gjord förfrågan rörande sättet för lifgardets till häst förseende med vapenpersedlar samt för dessa persediars underhåll från från 4846 års början, då det med sqvadronscheferna upprättade kontrakt om samma persedlars underhåll på passevolans tilländagår, har K. M. förklarat, att, då modell för pistoler med slagkrutsantändning ännu icke är fastställd, samt K. M. nyligen förordnat, att ny modell å kavallerisabler skall uppgöras, det nu icke vore lämpligt att regementet under tiden med pistoler och sablar af äldre modeller försågs, utan har K. M. anbefallt Krigskollegium, att med sqvadronscheferna vid lifgardet till häst söka öfverenskomma om förlängning på ytterligare 4 år af gällande passevolanskontrakt om underhållet af nu egande vapenpersediar, hvaremot och i den händelse cheferne ej skulle vilja bärpå ingå, meranämnde persedlar tills vidare må genom Kollegii försorg för kronans räkning underbållas. — K. M. har, under d. 48 sistl. Augusti, tillagt förre fältkommissarien J. Sebenius, i likhet med hvad de förra åren egt rum, en-gratifikation af 50 riksd:r b:ko, att utbetalas af de till K. M:s disposition särskildt afsatta Weadstena krigsmanshusmedel. — Af samma medel har K. M. tillagt underlöjtnanten i armen C, J. Bergstedt en gratifikation af 6 rdr 32 sk. b:ko. (D. A.) — En sorglig berättelse, som vi önskade kunna betvifla, har i dag spridt sig i hufvudstaden, att en af vårt lands ädlaste och genom förståndets likasom karakterens egenskaper mest utmärkte män, teol. doktor Odman i Wendel, skall i förra veckan hafva blifvit bortryckt af döden. En ledamot af den härvarande statsrevisionen lärer i går fått bref derom, och att orsaken till dödsfallet ifrån början varit, att herr Ödman råkat trampa in en tisteltagg i foten, hvaraf såret inom kort så förvärrats, att sjukdomen förenats med krampattacker som förorsakat döden. Ganska få hafva varit så allmänt värderade för sin personlighet, som doktor Ödman, och ibland presteståndets representanter vid riksdagarna finnas säkert ingen, hvars bortgång kunde väcka djupare saknad öfver förlusten af den offentlige mannen, som med en orubblig politisk ståndaktighet alltid visste följa den gamla godkända regeln: fartiter in re, leniter i modo. tad — LO Rn RR ran so I