Aftonbladet – 4 september 1845, sida 2

Mazaredo, rättighet att, i fall så behöfdes, förklara hufvudstaden i belägringstillstånd. I provinserna råder äfven stor missbelåtenhet med nya beskattningslagen; och söndring inom ministeren omtalas. Martinez de la Rosa vill lemna den; Norvaez lärer åsyfta att få ställa sig sjelf i hans plats, samt bilda en ny ministere. Under det att på detta sätt hela landet och hufvudstaden äro i jäsning, befinna sig drottningen och hennes moder i baden vid Agueda och infantinnan Luise allena i San Sebastian. — Don Franseseo de Paula ämnade att resa till Pampelona, för att vara närvarande då franska prinsarne ditkomma. Genom en förordning af den 47 Augusti, har postporto för alla enkla bref, hela riket öfver, blifvit bestämdt till 4 real; tidningarne skola erlägga en-femtedel af brefporto. STORBRITANNIEN. Måndagen den 48 Aug. hemsöktes London af en eldsvåda, hvilken inom 3 timmars tid förstörde byggnader och varor till ett belopp af inemot 300,000 sterling. Elden, som utbröt kl. 20 minuter före åtia i M:r Bradbury, Greatorex Beales magasiner, belägne i Aldermanbury, grep med sådan hastighet omkring sig, att de stodo i full låga innan sprutorna bunno ankomma. och spridde sig sedan till flera byggnader. Nåmnde handelshus, som dref den största bandeln i London med fransyska, skottska och Manciestermanufakturvaror, hade samma dag emoitagit sådane för 10,000 Z värde från sistnämnde ort, hvilka tillika med det öfriga lagret och handelsböckerna gingo förlorade. — Handelshusets förlust uppskattas ensamt till 90.006 Z, som likväl ommer att drabba assuradörerna med 75,000 . — De andra brandskadade hade äfven sina egendomar till större eller mindre del försäkrade. TVSKELA . Stadens deputerade i Leipzig skola bestämdt förklarat sig icke ärna bovilja nå-onting till ertande så kotgaderna för de troppar, hvarmed garnisonen blifvit förstärkt, emedan stadens invåvare funnit förstärkningen onöt Eter föregången kallelse öppnades d. 49 Augusti, i Marienwerder, ect Kyrkmöte af Eristkatolska, församlingarnes i Ösira och Vestra Preussen d puterade. Frågan var om sammanjemkning af de skiljaktigheter, som finnas i särskilda församlingars trosförklaringar. Efter någon diskussion förenade sig Synoden i det från slideles motsatt åsigt utgående beslutet, att icke beatta sig med några sammanjemkningar, emedan de många för förnuftet oatliga trosartiklarne i forntida konfessioner just varit orsaken till den Wvedrägt, det hat och de blodiga förföljelser, som i så många århundraden vanhelgat menniskokärlekens religion. Erfarenheten bar tillräckligt ådagalagt hvad som ej kan undfalla någon med en sund tankeförmåga begå!vur, att icke två menuiskor finnas fullkomligen eniga om hvarje ord i en vidlyftig trosbekänneise. I grund häraf bibehölls den på mötet i Leipzig antagna irosbekännelsen såsom den mest passande, med uttryckligt förbehåll, att ingens enskilda öfvertygelse derigenom vore hindrad att vidare utveckla sig Den bekante bäöjerska Filheilenen, hofrådetFr. Thiersch, har, jemte doktorerna Ernst Förster och Prantl, samt privatdocenten von Schaden, anträdt en vetenskaplig resa till Rom, Neapel och Sicilien. Kronprinsessan i Bäjern förlöstes den 23 Augusti med en prins. De på Stolzenfels började diplomatiska konferenserna med furst Metternich bicfvo, som man vill veta, vidare fortsatta på Johannisberg. Jules Janin var den ende jurnalist, som fick bevista hoikoncerie;na i Koblenz. Konungen i Preussen samtalade länge med honom. I Haselströmen nära Potsdam fann man nyligen liket af en 22-årig man, som, enligt hållen obduktion, sedermera utröntes vara mördad med dolkstygn. Han var son till föreståndaren för kristkatolska församlingen i Berlin Bourzoutschky och hade en vecka förut farit att besöka en bekant. SCH W EITZ. Den bekante D:r Steiger, som jesuiterna i Luzern sökte mörda genom bödelssvärd eller statsfängelse, och som räddade sig derifrån genom flykten, har nu blifvit genom rådets i Zärich beslut naturaliserad såsom medborgare i sistnämnda kanton. Medborgarediplomet skulle öfverlemnas honom utan lösen. RYSSLAND. De nyaste underrättelserna från Kaukasus utvisa, huru man än må försöka alt utstoffera dem såsom gymnande för ryska vapnen, att nu först bergsfolkens motstånd börjat, sedan de hunnit koncentrera sina krafter och fått ryssarne längre!