Aftonbladet – 29 augusti 1845, sida 3

BLANDADE ÄMNEN — BEETHOVENS-FESTEN I Bonn. Härom lemnas i ett bref af den 43 dennes följande korta beskrifning. Klockan 8 förmiddagen satte sig processionen i rörelse uti följande: ordning till domkyrkan: först en musik-chör, derpå skyttkorpsen, de studerande, verkställande kommittån, den stora festkommittåen, universitetets professorer, stadens råd, andligheten, militär-autoriteterna, en deputation af borgerskapet, samt slutligen en annan musik-chör. Derpå började Beethovens missa, JM 4 (i e) under ledning af professor Breidenstein, i hvilken herr Staudig! och de begge fruntimmerna Tutszek och Kratky öfvertagit solopartierna. Ifrån kyrkan gick tåget till det med fanor och löfverk rikt sirade domkyrko-torget, der läktarne imedlertid blifvit upptagne af deltagare i festen och alla öppna platser voro uppfyllde af åskådare. Härpå höll professor Breidenstein ett tal, i hvilket han skildrade Ludvig von Beethovens förtjenster och slutade med de orden: Nu fallc det täckelse, som omgifver hans med ära krönta hufvud och döljer den högtärade för våra blickar; det falle och vise oss mästaren Ludvig von Beethoven!n — Då nu omhöljet af statyn verkligen i ett ögonblick föll af och den stod fri för allmänhetens blickar, upphöjdes ett skallande jubelrop och hvarje hufvud blottades; äfven de kongi. personerna, som ankommit omkring kl. !, 42 uppstego från sina säten för att visa den förtjenta aktningen för den store tonkonstnärens minne; som Tyskland kallar sin ära. Efter slutad högtidlighet besåg drottningen af England med prins Albert och konungen ar Preussen, sin gemåls prins Alberts fordna båning i professor Bischops hus, och sedan de der dröjt omkring 20 minuter, vände hela hofvet tillbaka till slottet Brähl för att intaga middag, vid hvilken konungen föreslog en skål för Englands drottning i följande ordalag: Mine herrar! fyllen edra glas till brädden! Det gäller nu ett ljud, som klingar obeskiifligt ljuft i brittiska och tyska hjertan; det ljöd en gång öfver det mödosamt tillkämpade slagfältet, såsom ett tecken af välsignadt vapenbrödraskap. I dag skallar det efter en treitioårig fred, såsom en frukt af den dagens mödosamma arbete, här inom tyska landamären, vid stränderna af den sköna rbenfloden. Det låter så: Victoria! Tömmen då, mine herrar, edra glas i botten. Skålen är för Storbritanniens och Irlands drottning! Lefve drottning Victoria och hennes höga gemål! — UTVANDRINGAR FRÅN FÖRENTA STATERNA TILL OREGONGEBITET. (Ur Journal des Debats af d.9 Juli.) Amerikanarne orda ej blott om besättande af Oregongebitet, de handla. Djerfva nybyggare ha redan slagit sig ner derstädes, och diplomatien får se sig om hur den kan reda sig. Det är en resa af 4000 lieucs öfver land, och dels måste man Dassera ar liknande Sahara, dels ofamkga berg och förs strömmar; men sädant bekymrar föga de djerfre