Aftonbladet – 29 augusti 1845, sida 2

sat; men så stort lärer behofvet vara för den stora stadens idoga invånare att skyndsamt kunna åter börja sina handteringar, så att snart sagdt midt under lågornas härjning nya byggnader uppföras. GREKLAND. Af underrättelserna från Athäån visar sig, att, oaktadt Kolletti och hans parti lyckats segra i begge kamrarna, i fråga om religionssakerna, en söndring likväl i de politiska förefinnes innom sjelfva ministeren och den administrativa personalen, hvilken bådar fortfarande betänkliga strider. Så hafva undersökningarne angående det sista upprorsförsöket, som till sitt syfte haft en vida större omfattning än man förmodat, nu gifvit anledning att tro det med-ministern Metaxas, Kalergis, Makrijannis och Spivo Milios hafva varit medvetande af planerna mot Kolletti, ehuru bevis torde blifva svåra att anskaffa; och ehuru Kolletti sjelf motsätter sig Metaxas afskedande, som begärt att få lemna sin plats i konseljen, väntar man sig att se de tre sistnämnde förvisade från Athen. Tillståndet i Lakonien är högst betänkligt; i stället att söka medla mellan de der i harnesk mot hvarandra varande partier, det s. k. rojalistiska under Mauromichalis och folkpartiet under Pitrakar, har regeringen lemnat understöd och trupper till det förra partiet, som nu börjat med vapenmakt och brand förfölja det andra, samt redan förstört en stor by, Romiza. Dess husville innevånare sprida sig nu i Peloponnesen och väcka bitterhet emot regeringen. Den benådning som regeringen, samtidigt med detta, gifvit åt två röfvareanförare, Georgius Chamcehugias och Kiapha, har äfven väckt stor oro. TURKIET. Engelska ministern Stratford Canning har gjort påstående hos Porten, alt en Firman må utfärdas för protestantiska kyrkan i Jerusalem. Man har invändt å Portens sida, att inga protestantiska församlingar funnos i Turkiet eller Syrien och inga biskopar af protestantisk trosbekännelse: men engelska sändebudet har förklarat, att då Englands, Preussens och öfrige protestantiska regeringars talrika millioner undersåtare hade samma anspråk på alt få idka gudstjenst i dessa länder, som katolikerna, o. s. v., han ej ämnade afstå från yrkandet. Ännu hade likväl ingen åtgärd vidtagits och. man tror att franska samt österrikiska ministrarne arbeta emot saken. Hr Stratford Canning har äfven bestämt yrkat afslutandet af stridigheterna mellan Porten oct Persien. Orsaken till Portens vägran att antags den redan å Persiens sida antagna förlikningsakten är att staden Mohamra blifvit i den till erkänd Persien. Storfursten! Konstantin hade den 4 Aug. åter kommit till Konstantinopel från sin resa i Archi pelagen på ångfartyget Bessarabiap, samt efte; några timmars uppehåll i Bejuk-dera fortsat hemresan till Ryssland, öfver Odessa. Derefter hade ryska sändebudet herr von Titow fått audiens hos Sultan, för att öfverlemna en skrifveist från kejsar Nikolaus, hvari kejsaren uttrycker sin erkänsla för det sätt, hvarpå hans son blifvit a! sultan emottagen.