Aftonbladet – 22 augusti 1845, sida 2

INÅGRA VIGTIGA UPPLYSNINGAR I FrLÅG OM DEN SÅ KALLADE NYA ORDINARIE. ROTERINGEN. Allmänna uppmärksamheten har nyligen åter: blifvit väckt på Roteringsverkel och det sätt hvarpå de för detsamma gällande Jagar och föreskrifter ännu tolkas och handhafvas af Regerin-gen. Detta har skedt till följd af ett ; år fattadt regeringsbeslut angående Ulsockne frälschemmanens i Halland skyldighet att draga ordinarie rotering,, och en angående lagenligheten af detta beslut förd strid inom tidningspressen. I synnerhet har Dagligt Allehanda behandlat det speciella ämnet med mycken fullständighet, och i en följd af artiklar (se Dagligt Allehanda för den 29 och 30 Juli samt 7 och 9 Augusti deita år) visat: 4:o Att nämnde slags hemman, före ar.isgandet af 4809 års regeringsform icke varit ordinarieroterade eller enligt då gällande författningar ordinarie rotering underkastade. 2:o Att efter antagandet af nämnde grundlag, dessa hemman aldrig i enlighet med 8 73 och 80 af densamma, genom Konungs och Sti gemensamma beslut blilvit förklarade sk) i den ständiga ordinarie roteringen delia 3:0 Att hemmanen icke heller genom och Ständers beslut blifvit ålagda rotefri! och att den som blifvit sådana bemnian påförd, varit af vederbörande embetsverk och Regeri sjelf betraktad såsom obehörig. 4:0 Att det nu fattade regeringsbeslut fribetsafgilts erläggande af hemmanen gr på ett missförstånd af Rikets Ständers —44 årens riksdag fattade beslut, på så Rikets Ständers allmänna beslut att ro afgifter skulle utgå af all den oroter: ordinarie rotering underkastade jorden, är utsocknefrälset i Halland angår icke tllimpligt, då Rikets Ständer vid samma riksdag, genom ett specielt beslut angående denna del af den privilegierade jorden, förklarat densamma hvarken vara: ständig rotering underkastad eller skyldig utt rotefribets afgilt utgöra. --5:0 Att således utsocknefrälset i Hallaud ickebordt kunna af Regeringen förklaras pligtigt, att draga ordinarie rotering, eller att debiteras för rotefrihets afgift. Under den bevisning Dagligt Allehanda i vår tanka på ett ganska tillfredsställande sätt åstadkommit i detta afseende, har äfven vidrörts det märkliga förhållandet, att utsocknefrä : Halland så mycket mindre kunde vara skyldigt till ständig rotering eller rotefrihetsafgift, som enligt Konungs och Rikets Ständers år 1840 gemensamt fattade beslut, att den dåvarande oroterade jorden förklarats vara endast extra-rotering underkastad, samt således all fråga om hemmanens framtida ständiga roterande helt och hållet beroende af Konung och Ständer gemensamt, i enlizhet med 73 och 80 SS Regeringsformen skulle höruti förändring göra: en sak, hvaröfver Rikets Ständer i afseende till Hallands utsocknefrälse redan å deras sida förklarat sig vid 4844 års riksd ken således icke bordt utan ny bet: Ständer och Regering afgöras eller på n sält sätt förklaras, än de tydliga uttr; kets Ständers underdåniga skrifvelse den 13 Febr. 4844 tillkännagifva. Det är i synnerhet på detta allmänna förhållande med all den oroterade jorden i riket som, i vår tanka, uppmärksamheten måste fästas; ty det är en sanning: att enligt Riksen tärders beslut vid 1809 och 10 årens riksdag, någon annan till ordinarie-rotering skyldig jord icke t riket finnes, än den redan då, till ständig rotering indelade, eller såsom det vanligen kallas, roterade jorden. Denna sanning har, sisom vi här vilja med offentliga akter visa, blifvit alltför mycket förbisedd i de sednare tiderna, fastän den på det högtidligaste blifvit, år 1840, af Konung och Siänder erkänd i samma anda, som i allmänhet vid 1809 års revolution ledde deras gemensamma beslut i flera andra frågor om beskattning, bördor och personliga skyldigheter och rättigheter, samt äfven sedan under flera års tid: af regeringen iakttagen. Den har, till följd af administrationens, i detta som många andra fall, fortgående äfven efter revolutionen i den gamla slentrianen, utan afseende på de nya principer som grundlagen hyllade eller som lagstiftande makten i sina beslut godkände, kommit att vid verkställigheten åsidosättas; och genom ett, vi våga kalla det, parlamentariskt svek, slutligen blifvit så förvrängd, att Rikets Ständer och sjelfva Bondeståndet. oaktadt man i dess nrotokoller 2