Aftonbladet – 16 augusti 1845, sida 2

ehuru det finnes få, ganska aktningsvirda undantag, hafver dock största delen till motto: man är sig sjelf alltid närmast. Hvad öfverflöd och lyx beträffar, vore kanske bäst att herrar fabrikörer vore sina arbetare till föresyn och droge, hvad man kallar, in litet på staten samt ställde sig de orden till efterrättelse: arbetaren är sin lön värd. En arbetare.r Den första och omedelbara anmärkningen man måste göra efter läsningen af denna artikel, är att arbetarne hafva orätt att uppställa anspråk, hvilkas uppfyllande de ej kunna tilltvinga sig. Det faller nemligen klart nog af sig sjelf, att ingen gerna uppgifver eller minskar en handtering, så länge han har förtjenst deraf: man måste således antaga, att om klädesfabrikationen i Norrk. blifvit inskränkt, så har det icke skett för roskull utan i följd af saknad afsättning på produkterna, och hvarken borgerlig lag eller nåson annan makt i verlden kan tvinga en näringsidkare att fortfarande arbeta med förlust, emedan äfven om han det försöker, så har det sin sräns uti omfånget af hans egen kredit och kapitaltillgång. Så tillvida hafva derföre fabrikanterne rätt och dessutom hafva de i vårt tycke gjort hvad i första handen kunde göras, att följderna af den missgynnande konjunkturen må drabba arbetarne så lindrigt som möjligt. En annan fråga, hvaröfver vi, i brist på närmare kunskap om saken, ej vilje tillåta oss något omdöme, men som kanske förtjenar att af vederbörande sjelfve behjertas, är den, huruvida en sådan aristokratisk och föga vänlig ton emellan husbönderne och deras arbetare i allmänhet varit rådande, som ÖOstgötha korrespondenten antyder. Vi bemärke i detta hänseende blott, att den uppstudsighet som gifvit sig tillkänna hos arbetarne åtminstone denna gången icke, såsom man annars alltid är färdig att insinuera, kan härröra ifrån ptidningarna, emedan Norrköpings tidningar sedan urminnes varit de tamaste och beskedligaste i verlden, utan måste äga sin gruad i några förhållanden inom sjelfva samhället. Deremot anse vi detta tillfälle med mesta frukt för framtiden kunna begagnas för att underställa herrar fabrikanternes egen ompröfning, om icke sådana kriser, sonr den, hvilken: gifvit anledning till ifrågavarande spänning, kunde för framtiden fögtekommas. : Hvad är orsaken till denna kris? Icke att Norrköping fabricerar för mycket kläde och ylletyger för landets behof, utan att utländska kläden smugglas in ilandet. Hvarföre kunna de då smugglas, risico för smugglingen betalas, och ändå säljas med förtjenst, medan en del af Norrköpingsklädena ligga osålda? Jo, tydligen derföre, att de utländska klädena säljas till billigare priser, än Norrköpingsvaran af samma qvalitet, ty annars skulle väl den sednare föredragas. Här äre vi vid sjelfva hufvudknuten. Man klagar ständigt deröfver, att Norrköpingsklädet undersäljes af det utländska; men ännu hafva, oss veterligen, herrar fabrikanternesjelfve icke lagitl något gemensamt och bestämdt steg för att få utrönt, hvilka omständigheter uti sjelfva handteringen det kan våra, som gifva den tyske eller engelske klädesproducenten ett sådant öfvertag öfver den svenske, att den sednare icke kan bestå täflan med den förre, och för att få hindren för denna täflans möjlighet undanröjda. En sådan undersökning skulle i sanning vara af stort intresse. Under afvaktan häraf, och såsom en inledning till detta ämnes vidare diskuterande, kan det måhända vid detta tillfälle icke vara olämpligt att meddela några upplysningar, som vi händelsevis hafva erhållit öfver kostnaderna vid en klädesfabrik om 410 stolar, för tillverkning af medelfina och finare kläden. Denna kalkyl är grundad på uppgifter, som en bland Norrköpings skickligaste fabrikanter benäget lemnade för trenne år sedan, då klädesfabrikationen hade en mycket god konjunktur och arbetslönerne således måste anses stå på en hög punkt, äfvensom alla priserne i öfrigt äro rättade efter de på stället gällande, och enligt begäran togos snarare för höga än för låga. Beräkningen är för öfrigt gjord i ett medeltal för sådant kläde, som i handeln gäller från 3 rdr till 5 rår 46 sk. i partipris. Läsaren finner först upptagna utgifterna för sjelfva fabriken, derefter arbetslöner per vecka, sedan kostnader per styck och slutligen ett sammandrag af det hela. M 1. Förlag af instrumenter för en klädesfabrik af 10 stolar. ; 10 stolar med alla tillbehör af skaftombyten å 200 rdr . . . . . . -2,000: 5 tondöser å 666:32 . . . . so . -2,000: 35 ruggmachiner å 240: . . . . . . 720: L plysmachin . ss ss ss cc 366: lll