Aftonbladet – 8 augusti 1845, sida 2

ska göda; den måste derföre vanligen säljas till lågt pris. Likasom här, var det inventariikapital, som ligger i hornboskapen, underkastadt en pbeständig förminskning. — — Man beräknade pderföre minst 12 procents ränta på detta kapiptal, och så räknar man här ännu,. Derpå svaras, att, då en ko burit 4 å 3 kalfvar, anses den deremot i Sverige ega sitt högsta värde, både som mjölk-ko och till gödning, ofta till och med 50 procent högre värde, än vid hennes första kallning. Att en ko vid denna ålder, eller vid hvilken ålder som helst, icke skulle löna mödan att försöka göda,, är ett misstag, åtminstone för hvarje landtbrukare som känner sitt yrke och ordentligt sköter detsamma. Det kapital, som ligger i hornboskapen hos oss, undergår bestämdt icke 412 procents förminskning årligen,. Den förtjenar icke namnet landtbrukare, som så sköter det. Fråga åtminstone den duglige småändningen, till och med nerkingen och vestmanländningen m. fl., om de förlora 22 procent på de ungnöt de uppköpa för 90 till 30 rdr stycket och föda dem ett eller högst två år, och sedan sälja dem på marknader i Skenninge, Örebro eller Westerås för 30 å 60 till och med 200 rdr stycket, så får man veta, att samma förhållande inträffar i Sverige, som i England, nemligen att den gamla boskapen säljas till vida högre pris, in hvad den kostat såsom ung boskapp. Hr Nathorst anför vidare: Hr Odelberg synes ej särdeles tro på förädling genom urval af goda afvelsdjur,. Så läser icke Insändaren berr Odelbergs anföranden. Han säger ju: Låtom oss välja stammarne inom landet och, om så nödigt pröfvas, gilva dessa en passande croisering med någon förädlad race, Dessa ord synas innefatta ett fullkomligt förtroende till urval af goda afvelsdjur,, men ingen öfvertro till Engands högst förädlade racer. Hr Nathorst anför vidare: utan väntar allt af födan och behandlingen,. — — — Födan och behandlingen äro naturligtvis hulvudsaken för allt som lefver på jorden, både djur och växter; dernäst kommer arten, racen; — till ex.: föd och behandla engelska eller mecklenburgiska hästar, som införas till oss, såsom bonden eller åkaren föder och behandlar sina hästar, så får man erfara om nigra förädlade racer fortplantas efter dem; precist samma förhållande inträffar med hornboskapen. För att vidare befästa tron på engelska boskapsracer, beder herr Nathorst, p,att få förete tvenne i England gjorda pteckningar af den oförädlade och förädlade Yer,sey-racen), och vädjar tryggt till hvar och en med den ringaste kännedom af lagarne för djurens kroppsbildning, om en sådan förvandling af hela gestalten kan åstadkommas genom blotta födan och behandlingen,. Hr Nathorst tyckes här glömma, att teckningar bero lika mycket af tecknarens skicklighet som af originalet, och dessa konstnärer förmå på sin höjd blott visa en skymt af naturen. Insändaren vädjar lika tryggt till hvar och en, med den ringaste kännedom af lagarne för djurens -kroppsbildning,, om det är möjligt att sluta af en teckning, hvad födan och behandlingen kan verka till djurens kroppsbildning,. För att vinna denna ,kännedom, måste bestämdt det lefvande originalet studeras och dertill fordras en längre erfarenhet, och för den som vunnit den, är det ett abe, att födan och behandlingen kan förändra djurens kroppsbildning från tomma skeletter med grofva a massor, hårda framstående knotor, m. m. till fyllig, mjuk och välformad kropp. Naturlagarne äro nära lika för djur och växter; hvem känner icke hvad större eller mindre tillgång på födar, en bättre eller sämre behandling verkar så väl på de förra, som de sednare? Af brist på näring och god behandling urarta djuren från sora till små, och förändra både benmassa och kött; detta bevisas af vår nuvarande boskap, jemförd med deras stamracer i södra länder. Först måste vinterföda och beten beredas genom ett förbättradt åkerbruk och en högre kultur, sedan boskapsafveln förädlas; i annat fall skulle millioner, till införskrifning af engelska racer, boörtkastas utan ändamål. Hr Nathorst fortfar: Och ifrån ett sådant land, söger herr Odelberg, der man är gynnad af en mild natur och fördelaktiga sociala förhållanden samt uppnått en grad af kultur, dit vi aldrig kunna hinna, der man för boskapen åtminstone icke vet af någon brist, vill man hemta djur till Sverige, det fattigaste af alla Europas länder, det minst bördiga, för att låta dem svälta ptillsammans med landets öfriga innebyggare, så I;menniskor som boskap. Många generationer Iskola icke födas, förr än de införskrifna racerna jantagit landets karakter och nedskjunkit till unJgefärlig paritet med den inhemskap. Allt detta jär just hvad man kallar att träffa spiken på huf! ) Teckningarne företeddes.