Aftonbladet – 7 augusti 1845, sida 1

Article Image
EOS NBT DNE TITT OAS ETTA IUNDERSÖKNING OM SVENSKA PRESTEDEN, M. MM. Art. IIT. Bref om Religionens restauration i Sverige. (Forts. fr. gårdazsbl.) Vill man se saken något på djupet, skall man finna, att denna åsigt af Symboliska böckerna är och skall utgöra deras enda räddning ibland menniskor. Deras ställning till kyrkoreformen kan lämpligen jemföras med de klassiska språkens oms tvistade suveränitet inom skolan. Ty alideles på samma sätt, som Latinets och Grekiskans studium inom det Gamla skolsystemets institutioner af:ager och faller, i institutioner likväl, der ål dessa språk gifves den orimliga superioriteten att hållas för själsfunktionernas hufvudsakliga om ej enda och primitiva utbildningsmedel; men deremot dessa gamla språk inom det Nya skolsystemet, der de blott studeras för sina litteraturers skull och utan grundlösa anspråk på myndighet öfver avad dem icke angår, förkofras till en oväntad nöjd, som tydligen utvisar, att det är på det nya skolsystemets område dessa språk finna sin räddning undan menniskors glömska; alldeles på samma sätt är de Symboliska böckernas fall (förgängelse ur menniskors åtanke och verkan på själarne) efter det Gamla kyrkosystemet påtagligt, oaktadt hela pompen af det majestät åt dem derstädes gifves, men som snart blutt består i nigra tomma, af examinati snart förgälna läseformler; hvaremot samma skrifter, om en kyrkoreform, likartad med den nya skolans, går igenom, just på dess område skola finna ett nytt långt säkrare -hem, der de blifva upptagna, visserligen utan den tillbedjan, som allenast tillkommer Guds eget ord, men dock med all den akt ning, kärlek och uppmärksamhet (att läsas och begrundas för hvad de äro), som dem rättvist tillkommer, men som de i sjelfva verket nu. ingenstädes ålnjuta. Man bör tänka på denna de symboliska böckernas räddning; ty de förijena den. De förtjena den åtminstone så mycket, som de klassiska språken förljena riddas, och blifva det i den nya skolan. Man bör fästa sin uppmärksamhet på denna analogi emellan kyrkog reformen och skolreformen. Och efter talet en gång blifvit om Almqvist, så torde man få erkänna, att hvad han yttrat och arbetat för, i afseend Jå de klassiska språk-ns sättande på sin rätta plats inom skolan, å ena sidan, och på anvisningen af rätta rummet åt de symboliska böckerna inom kyrkan, å andra sidan, stir i ett följdriktigt och slutet sammanhang sins emellan, Skulle Luther, Melanehton och de öfriga män, som affa:tat skrifterna i vår kyrkas Concordizbok, nu uppstå och lfva, så gillade de ganska säkert den här uttalade åsigten öfver symboliska böckerna. Ty, lika så visst, som vi, på grund af dessa mäns samvetsgranhet, 4:o kunna taga för afzjordt, att alla d2 tolkningar, utvecklingar, förs klaringar och beskrilningar, som de gifvit på Christendomens läror, flutit ur deras innersta öfvertyge!se, så alt de icke höllo något annat för rätt och sannt i dessa ämnen, än hvad de derom skrifvit; lika säkert ör det dock, 2:0, att dessa min icke ville hafva sina förklaringar af någon ansedda för lika afgörande som Bideln, för oförbät:erliga eller infalhbla; och att, i samma stund, som de, genom egen eftersinning eller andras öfverbevi-ning, bekommit en annan öfvertygelse i någon punkt, de sjelive otvifvelaktigt, till följe sf samma sin samvetsgranhet, genast skulle halva omfattat den meningen och öfvergilvit sin förra, Det är en ren omöjlighet, att läsa deras skrifter med uppmärksamhet, utan att finna och erkänna denna deras syftning. Luther, som är, den förnämste, talar aldrig om sina arbeten ur annan synunkt, än som om ett svagt förbättransvärdt menniskoverk. Och om detta är rätt, rörande honom, som var den störste, huru mycket mer måste det gälla om de öfrige, som voro mindre Vår kyrkas myndigheter, konsistorierna, säga ganska sannt, då d; påminna sina underlydande prester, de der svurit på symbiliska böckerna, att 41300-talets reformatorer, förfatlarne af nyssnämnde böcker, i förevarande ämnen verkligen sagt och meral så, som det theologiska systemet öfverhufvud säger; men våra konsistorier glömma, KTRS ST tr RE ROLE EN NN

7 augusti 1845, sida 1

Thumbnail