Aftonbladet – 31 juli 1845, sida 3

KONGL. AKADEMIENS FÖR DE FRIA KONSTERNA EXPOSITION, 1845. (Forts. fr. Mi 172.) Bataljstycken. Med afräkning af Hr Dahlströms förut omnämnda stenritningar, bland hvilka flera föreställa krigshändelser och redan äro för allmänheten bekanta genom konsthandeln, såg man på expositionen blott två bataljmålningar i olja, begge af akademiens ledamot, kaptenen vid K. Svea Artilleriregemente Hr Wetterling. Afven de äro till sin anordning kända, emedan de finnas afritade i nyssnämnda samling af Hr Dahlström; de föreställa nämligen Slaget vid Dennewitz (MM 36) och ,Bivuaken vid Gross-Beeren (MM 37). Man äger en särskildt borgen för dessa taflors trohet, i den mindre vanliga omständigheten att konstnärn äfven är militär; också ha vi hört flera personer, som sjelfva deltagit bide i slaget och bivuaken, försäkra att såväl Iokaliteterna som de krigiska uppträdena äro återgifna efter naturen, och att grupperna på förgrunden innehålla lätt igenkänliga porträtter af. handlingens hufvudpersoner. Afven landskapets med årstiden enliga lokalteinler, jemte den genom krutröken modiferade luftperspektiven, påstås öfverensstämma med verkligheten, hvars afbildande öfverallt i dessa stora taflor synes ha utgjort konstnärns egentliga mål. Hr Wetterling förer sin pensel lika raskt som sin crayon, och med den sednare har allmänheten haft tillfälle att göra bekantskap i flera stenritningar, oftast hållna i en humoristisk och ej sällan litet karrikerad stil. Mot de här framställda hästarne ha vi hört åtskilligt anmärkas; och jemnföras de med t. ex. Hr Wahlboms, Hr Kjörboes, och till och med arkitekten Hr Scbolanders, så finner man anmärkningarne icke sakna skäl. Djurmålningar. Vi nämnde nyss Hr löjtnant C. F. Kjörboes hästar; han är en erkänd konstnär i afbildandet af ett visst slag sådana, nämligen de af ägta fullblodsras, jemte deras ställningar och rörelser, så väl de naturliga i fritt tillstånd, som de inlärda, under sadeln. Hvad han tillägger tycks i allmänhet vara bisaker, äfven när det anmäles som hufvudsaken. Sålunda ser man att det i en bland hans på expositionen befintliga oljemålningar (JM 96) Fruntimmer till häst egentligen är fråga om hästen; den i engelsk riddrägt och på engelsk sadel ditsatta damen, äfvensom landskapet, äro tydligen biomständigheter. Fruntimret ser likväl bra ut och hennes attityd är korrekt tecknad, samt vwisar huru en dam bör sitta till häst, när hon rider en af ifrågavarande ras och låter honom iakttaga den framställda rörelsen, på en lokal lik den afbildade, nämligen ett slätt fält. I taflan JE 97, Hästar, är ämnets begränsning tillkännagifven genom titeln; vi ha hört hästkännare förklara porträtterna väl träffade. På ena väggen i det allrainnersta rummet har man äfven visat en dylik målning af Hr Kjörboe, så kolossal, att den nådde från golf till tak i den stora salen, och alldeles betäckte den ofantliga kakelugnsnichen. Den var ej omnämnd i katalogen, men sades föreställa Konung Carl Johan, vid en revy på Laa rr aa a sa i ET AA