Aftonbladet – 10 juli 1845, sida 2

FREITAS En liten fromerad ifrån det gamla Leire lig ger Lethraborg eller Ledreborg, ett präktigt her regods med slott och vidsträckt park, tillhörande den grefliga holsteinska familjen. En nästan mils lång all af ask, lind och alm förer fram till går den; det är den pompäösaste allc, jag någonsir sett, ech ehuru jag måste erkänna att jag i all miänhet icke svärmar för hela detta system at! uppställa träd, liksom ett par rader soldater, på ömse sidor om en väg, gör jag dock ett billig! undantag från fördömelsen, när en dylik allc för vandlar sig, liksom här, till en fortsatt löfsal, under hvars lummiga hvalf man färdas lika cåtkomlig för middagssolens brännande strålar, som fö! de falska sommarskyarnas regn. Hela trakten kring Ledreborg är outsägligt skön; man möte hör på nytt denna intagande natur midt emellan det idylliska och romantiska, midt emellan trädgård och skog, midt emellan skämt öch allvar. Från höjderne på ömse sidor om den lilla Kornerup-å, hvilken slingrar sig genom parken, har man flera utsigtspunkter, derifrån landskapet, för att vara ett seländskt, tar sig nästan storartadt ut. tvärbranta stigar utför de ofvanpå hvarandra staplade backarna, djupa skvggor, blandade med mellanplaner, der solljuset faller in på de vackraste frodigaste ängemarker, liksom mellan kulisserna på en teater. Och sjelfva lunderna, prunkande al en den rikaste vegetation och ramneligen er . od . ägt omvexling al trädarter, hvilken jag hittills blot! på få stöllen 2f SjeHand bemärkt! Bokträdet spe lar nemligen nästan suverän på hela ön, och de är egentligen blott i sådana konstgjorda parker som Rosenborgs eller Fredriksbergs Have, mar får se någon större tolerans emot andra dryader här vid Letbraborg hvimlar bokskogen af kastanje högg, lind, jag skulle vilja anse sjelfva syrener och gullregnet här förvildade. 1 fordna daga skall parken ha varit uppfylld med förnäma sta tyer af kungar och andra stora män, af hvilket slåt några, dock föga märkvärdiga, qvarlefvor st