full frälsemannarätt åt enskilde upplåtne, samt er annan del slutligen under disposition af kyrko förvaltningar och presterskap, af hvilka städsel rätten till hemmanen utöfvas, likväl med undan tag af alla sådana, till hvilka kyrkorna kunna vis: eganderätt, äro att anse såsom kronohemman hvaraf blott viss ränta blifvit till kyrkor och pre sterskap anslagen, men dominium, och således äf ven städselrätten, bör anses Kronan tillhöra; at benämningen Kyrkohemman, endast för dem till: kommit i ändamål att serskildt utmärka denn: dem ålagda ränteprastation, samt att följaktligen utan stöd af stadfästad lag, kända Kongl. Författningar eller Resolutioner, städjerätten blifvit Kgl Maj:t och Kronan frånkänd, hvilket äfven ytterligare ådagalägges genom den till sin autenticitet numera styrkta Lunds Landabok af år 4369; vigar Bondeståndet i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t, som otvifvelaktigt till en sådan åtgärd äger all grundlagsenlig rätt, måtte nå digst förklara, att alla de ifrån och med 4820 angående nämnde kyrkohemman i administrativ väg utfärdade Författningar och Resolutioner icke må anses hindra upptagande af frågor om egande: eller dispositionsrätten till dessa hemman eller om skatteköp af desamma. Derjemte vågar Bondeståndet i djupaste underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t nådigst ville utfärda en Författning, hvarigenom 4:0 kyrkorna och presterskapet i Halland försäkras om framgent orubbadt bibehållande af jordegandeoch dispositionsrätten till alla sådana kyrkornas hemman och lägenheter, hvartill de genom donationsbref eller annan före år 4849 tillkommen. laga vitsord egande handling, kunna styrka sig innehafva dylik rätt; 2:o nuvarande åboer å så dane kyrkohemman, hvilka icke genom stadgan. det i 4:sta punkten äro undantagna, tillförsäkra: orubbad, oqvald besittning af sina, på grund a erhållen städja, innehafvande hemman, emot förpligtelse, att till kyrkor och presterskap i al framtid oförminskadt utgöra den ränta, som genom den erhållna städjan är fastställd och i Jordeboken intagen; 3:0 nuvarande arrendatorer å sådane kyrkohemman, hvilka icke enligt 4:sta punkten äro undantagna, likaledes försäkras om orubbad och oqvald besittning af sina innehafvande hemman under den tid arrende-kontrakten äro gällande, emot förbindelse att under samma td till kyrkor och presterskap fortfarande utgöra den genom kontrakten fastställda afgäld, äfvensom att arrendevilkoren i öfrigt fuligöra. Då arrendetiden tilländagått eiler kontraktet eljest upphör att till efterrättelse gälla, tillkommer besittnings rätten till hemmanen de åboer, hvilka före hemmanens utarrenderande deraf varit innehafvare eller deras enkor och arfvingar, på sätt och i den ordning, som i afseende på åboskap å kronohemman äro genom Kammar-kollegii kungörelse a! den 29 Februari 4808 föreskrifna, under vilkor likväl att vederbörande inom natt och år efter det Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i länet, angående arrendets upphörande, utfärdade kungörelse blifvit i häradets kyrkor uppläst, sina anspråk på åborätten hos bemälde embetsmyndighe behörigen styrka; kommande vid arrendets upp: hörande den af hemmanet till kyrkorna och presterskapet inflytande ränta att nedsättas till, och i all framtid oförändradt erläggas med det belopp. hvarlill densamma före hemmanets utarrendering varit fastställd och utgålt; 4:o nuvarande åboer, äfvensom de, hvilka, efter berörde arrendens upphörande, framdeles antagas, försäkras att, lika med innehafvare af kronohemman, anses, och således berättigas att genom skatteköp, på lika säll som kronoåboer, förvärfva jordegandeoch dispositionsrätt till sina innehafvande hemman; kommandes vid beräkningen af skatteköpeskillingen för. ifrågavarande kyrkohemman endast den äldre räntan att läggas till grund, men icke den förhöjda afgift, som för de arrenderade hemmanen nu utgår, samt skatteköpeskillingen att fördelas emellan kronan samt kyrkorna, i förhållande till beloppet af de räntor, kronan, kyrkan eller presterskapet då äga att uppbära af det hemman, om hvars skatteförsäljning fråga är. Skulle Eders Kongl. Maj:t icke anse sig genom en sådan nådig författning, som i allt synes vara inom Konungamaktens grundlagsenliga omfång, samt på det bästa sält förena kyrkornas, presterskapets och åboernes ömsesidiga, rätivisa och billiga fordringar, kunna göra elt slut på den svåra och betänkliga osäkerhet hvaruti de Halländska Kyrkohemmanens åbofamiljer sig befiana, hvilka nu se sig vid föräldrarnes frånfälle hotade alt drifvas ifrån deras fädernejord, vågar Bondeståndet underdånigst hoppas, att Eders Kongl. Maj:t, på sätt tenligast pröfvas, måtte låta verkställa en undersökning, hvarigenom må tillförlitligen utrönas om och hvilka af de så kallade Kyrkohemmanen i Halland tillhöra Kongl. Maj:t och kronan, samt böra af Kronan med åboer förses, eller äro af den beskaffenhet att kyrkorna eller presterskapet till desamma hafva jordegandeeller dispositionsrätt, samt derefter meddela nödiga föreskvifter, som betrygga kronans och åboernes rätt. ee OM mm so Mmm tr oo oh