Aftonbladet – 23 juni 1845, sida 2

— Sedan statskontoret uppgifvit beloppet af de såsom reseoch traktamentsersättning för sednast församlade revisionen öfver rikets elementarläroverk utbetalda summor till 4548 rdr, har Regeringen meddelat kontoret, att denna summa bör, enligt Rikets Ständers beslut, afföras å öfverskotten af statsverkets inkomster. — Likaledes har Regeringen meddelat statskontoret Rikets Ständers förklarande, att den årliga pension, 460 rdr, som blifvit förre konsulatsekreteraren Thulstrup å allmänna indragningsstaten tillagd, endast utgjorde ett honom personligen tillerkändt understöd, på hvilket hans borgenärer icke äga något anspråk. — Kongl. Maj:t hor bifallit, att den summa, stor 2107 rdr 46 sk. b:ko, som, i öfverensstämmelse med Kammarkollegii afgifna förslag, erfordras till reglering för innevarande år af kollegii extra-aflöning, må af Statskontoret under loppet af detta år qvartalsvis utbetalas af besparingarna å riksstatens 7:de hufvudtitel. (Dagbl.) — Större delen af det upplösta Göthiska förbundets i Stockholm befintliga bibliotek har skänkts till gymnasii-biblioteket i Carlstad, och ditväntas under loppet af denna sommar. (Dagbl.) — Enke-kejsarinnan af Brasilien och prinsessan hennes doter hafva den 9 Juni lemnat Mänchen, för att begifva sig till Portugal. H. M. åtföljdes till Augsburg af sin moder och af sin enasyster, grefvinnan af Wöärtemberg. Det tros att H. HM. Snart återkommer och för alltid fäster sin bostad i Bayern. Sådant vinner styrka deraf, att EH. M. inköpt en af de skönaste godsen i öfra Bayern. Köpet af denna egendom, hvarom lärer varit länge underhandladt, blef icke lagligen uppgjordt förr än på morgonen samma dag som kejsarinnan reste. Reseturen har blifvit i så måtlo förändrad, alt H. M. icke går ombord i Os!tende, utan i Rotterdam. — Herr Fahlgrens receit egde sistlidne Fredag rum å kongl. teatern och gaf nära fullt hus. Sedan den förtjente veteranen under en längre tid ej uppträdt på den scen, der han fordom förvärfvat så mycket bifall, var det naturligt och billigt, att hans uppträdande för sista gången skulle framkalla ett allmänt deltogande, i synnerbet då man fann, att tiden endast i ringa mån förmått minska hans vigör. — Mot aftonens repertoir Lunde man visserligen anmärka att den var nog fragmentarisk; dock torde detta kunna ursäk!:s genom teaterpersonalens hopade och ansträngande tjensteåligganden, hvilka troligen ej medg fvit upptagandet af någon ful!ständig opera. Man gaf första akten af Friskytten, hvaru!i herr Fahlgren utförde samma parti, som han under en så ling följd af representationer utaf denna opera tillförne gifvit till allmän belåtenhet, nemligen Kaspers. Här böra vi ock med synnerligt beröm nömna herr Strendbergs lyckade bemödanden i både hvad spel och sång vidkommer, och råda honom endast att mera sparsamt använda tonernas slipande; detta gäller isynnerhet om arian, hvilken ban imedlertid för öfrigt sjöng med känsla och sanning. Den nu för 3:dje gången uppförda tvåakts-komedien, Broderkyssen,, är temligen fadd både till plan, karakterer och dialog; den gafs imedlertid ganska väl, och i synnerhet anmärkte man med nöje de framsteg, hvarigenom de unga artisterna, mamsell Österberg och herr G. Kinmanson, fortfarande utmärka sig. Imedlertid stadnade intresset denna afton förnämligast vid scenen ur Rossinis opera Turken i Italien (som föregicks af pjesens ouvertyr); det var nemligen den berömda snyftringsduetlten, som gafs af mil Lind (Fiorilla) och hr Fahlgren (Geronio). M:ll Lind utförde sitt parti i detta nummer ej allenast med den sällsynta färdighet i driller och rulader, som bär påkallas, utan ock med den humor bide i spel och sång, som utgör den egentliga pointen i denna komposition, och hvilken oemotståndligen hänförde bela auditoriet. På enhälligt uttalad önskan gafs duetten dacapo, och väckte äfven nu den lifl:gaste entusiasm. — Efter representalionens slut framropades recettagaren och mottogs vid sitt inträdande med det bifall, som tillkom hans mångåriga och förtjenstfulla bemödanden. — Jenny Linds afsked från publiken blef, som bekant är, uppskjutet till sistl. Lördag, genom tilllägget af ännu en representation till de 43, hvarom bon från början hade öfverenskommit med o, eradirektionen. Väl visar sig Regementels dot:er ännu en gång denna sommar på samma scen, men blott för lägrens söner, — de här församlade tropparnas befil och en del manskap. Vissheten att för lång tid — kanske alltiör ling — nödgas sakna den intagande konstnärinnan, måste naturligtvis stegra den egentliga publikens hänförelse vid afskedsspektaklet; också har den aldrig förut uttryckt sig så lifligt. Mamsell Lind framropades två gånger sedan skådespelet var slutadt. och urvädret af hlommor och kransar var