— KÖLNS MATERIELLA TILLVEXT. I vår hamn — skrifves från nämnde stad — herrskar den största liflighet, äfvensom på aflastningsplatsen vid Rhenska jernvägen, en ofantlig massa gods tillströmmar rrån alla håll. Förlidet år ankommo hit 6 866 fartyg, med 3.603 826 centner köpmansgods, och afgingo härifrån 3462 fartyg lastade med 41.627,143 centner, utaf hvilka 223 939 voro intagne på Rhenfloden. Efter allt utseende kommer varutillförseln och omsättninged att innevarande år blifva ännu mera betydande. Handel och rörelse tilltaga här med hvarje dag, och allt glädjefullare blir utsigten för denna stads framtid. Den är stadd i ena af de vigtigaste utvecklingsperioder af sin historia. — ELEKTRISK TELEGRAF. Engelska regeringen har för afsigt att, i förening med Chester-fiolyhead jernvägens bolag, inrätta en telegraflinie vid bemälde jernväg, nemligen från London till Holyhead, en sträcka at öfver 200 engelska mil. Härigenom komma landets förnämsta handelsplatser, Liverpool, Manchester och Birmingham i teiegrafisk förbindelse med hvarandra, så att deras börser på mindre än en minut kunna kommunicera med hvarandra och göra samt besvara förfrågningar. Den lyckliga framgången af de redan anlagda elektriska telegraferna, som utgöra en sträcka af 250 engelska mil, har uppmuntrat till denna storartade plan, som säkert skall gifva anledning till ännu större företag i samma väg, och innan kort leda till en genomgripande förändring i hela korrespondenssystemet inom landet, synnerligst hvad affärdandet af regeringens depecher angår. — JERNVÄG I ÖSTINDIEN. Morning Ierald berättar, att den länge omtalta jernvägen, hvartill den ryktbare ingeniören Stevenson gilvit planen, snart torde komma att anläggas. Till en början ämnar man genom en linie förbinda hufvudstaden Calcutta med Mirzapur vid Ganges, ofvanför Tenares, och sedermera med tiden utsträcka den till Bombay, Madras och andra betydande platser. Hr Stevensom beräknar, att man med de billiga arbetsiönerna i Indien öfverhufvud kan beräkna kostnaden för engelsk mil till 60060 pund sterling. — TEATER-NYHET. Från Hamburg skrifves under den 3 Maj: Den 4:sta dennes hade vi ändtligen nöjet att få se Laubes Struensee. Jenny Lind, som nyss förtjust vår publik, och ordet Sorgespel på affischen, läto knappt förmoda att huset skulle bli särdeles fullt; men det oaktadt voro alla platser besatta. Altona hade sändt en stor del af sin befolkning, ditlockad af handlingens nationalitet, och det var högst intressant, alt äfven i detta hänseende se den uppmärksamhet, hvarmed stycket följdes under dess utveckling. Redan i andra aktens början utbröt bifallet, efier några föregående acklamationer, på ett sätt som vi här knappt kunna erinra oss. Detta inträffade vid Guldbergs ord: vUnd deshalb Warn ich Euch, statt zu Euch zu treten,, Hr Grunert, som utförde denna roll, måste droga sig tillbaka för en stund, till dess applådissemangerna och bravoropen lagt sig, På lika sätt passerade de tre följande akterna. — Efter den andra aktens slut framropades drottningen och Struensee, och tredje akten slutades under de lifligaste bifallsyltringar; efter den fjerde framropadesytterligare drottningen och Struensee, samt Guldberg, och efter sista akten hela den medverkande persona len. Hudyudrollerna gäfvos förträffligt. Guldbergs parti spelades af Grunert, Struensces af Baison, drottningens af mamsell Bayer, Köllers af Bruning, och Rantzaus af Hesse. — Utstyrseln och sceneriet var kungligt. Den 3 Maj skulle stycket gifvas för andra gången och man väntade kort derpå en tredje representation deraf; lit klagar man att herr BEE SR Ra Lä EES