STO CI OL. TAL TILL H. M. KONUNGEN AF RIKSSTÅNDENS TALMÄN, Å RIKSSALEN DEN 24 DENNES. Af Landtmarskalken: S. ÅA. K. Då Ridderskapet och Ådeln nt för sista gången, innan detta Riksmöte slutas, framträder inför Konungathronen, vågar Ridderskapet och Adeln begagna detta tillfälle, för att i underdånighet inför Eders Maj:t tolka sin undersåtliga vördnad och sina uppriktiga välönskningar. Det är icke endast lagens föreskrift, som bjuder att så skall ske: äfven tillgifvenhetens fordringar uppmana dertill, ty Ridderskapets och Adelns vördnad härflyter från kännedomen om Eders Maj:ts Konungsliga egenskaper, och välönskningarne äro en följd af Ridderskapets och Adelns varma deltagande för sin Konungs sällhet och välgång. Under detta Riksmöte bafva Eders Maj:ts och nationens förbindelser till hvarandra blifvit med religionens insegel bekräftade; och den hyllningsed, Eders Maj:t dervid af Ridderskapet och Adeln emottagit, var ett sannt uttryck af Ridderskapet och Adelns föresats att — sin Konung troget — offra allt för upprätthållandet af Hans lagbundna makt. Denna föresats är orubblig, ty den stöder sig på öfvertygelsen, att hvarje inskränkning af det för Konungamyndigheten af lagen bestämda område försvagar den grund, hvarpå Rikets lycka och välgång hvila. Med anledning af Eders Maj:ts Nådiga framställningar till Rikets Ständer, har Ridderskapet och Adeln för sin del beviljat de statsanslag, som Eders Maj:t i Nåder ansett för Rikets väl erforderliga; och synner!igen tillfredsställande har det för RiddorskaBC ONE nanna ET TS SNS AT SEE mr