Aftonbladet – 21 maj 1845, sida 2

att kopiera ett original, som icke fanns, och man måste förlåta de goda nunnorna, att de råkade i största förlägenhet. Om ögat vant sig vid kapellets skymning och med outtröttlig ansträngning stirrade på taflan, upptäcktes vr dess mörka grund en ljusare färgfläck; denna måste nu vara den heliges ansigte; men om detta antogs för hans hufvud, nedsattes hästens storlek till en vanlig gumses, och den under hästen befintlige draken till den minsta knähund. Detta antagande blel alltså förkastadt och den ljusa punkten på måilningen förklarad för odjurets eldsprutande svalg. Men äfven denna tydning hade sina svårigheter, och man visste icke nu hvar man skulle placera riddaren och hästen. Andtuigen, då allt grubblande var förgäfves, öfverdrog man en linneduk med tjock färg, lade derpå ramens guldbleck, och erhöll derigenom, på det minutiösaste sätt, alla dess utskärningar, upphöjningar och figurer. Härmed voro köparne fullkomligt nöjda. Vi hafva så omständligt anfört denna omständighet, för att visa på hvad ståndpunkt konsten och bilderfabrikationen vid den tiden befann sig i klostret. Den har sedermera icke betydligt stigit. Några årtionden härefter öfvergick klostret brand och plundring. Genom dess verldslige skyddsherres mod och uppoffring räddades det heliga husets skatter och klenodier, endast murarne hade tagit så svår skada, att invånarinnorna på ett år måste utvandra och inqvartera sig i ett närbeläget jagtslott. Nunnorna med sina färgkrukor, paletter och stafletter, valfärdade under sång från klostrets ruiner och indrogo i salar, prydda med vildsvinshufvuden, rådjurshorn och björntassar. Efter följande året återställd fred affärdades till Petersburg en deputation, som återvände öfverhopad med rika skänker och hedersbetygelser. Inköpet af fruktbara länderier och en skogspark var: följden af klostrets stigande rikedom. Nunnorna öfvergåfvo nu bildermiålandet ochslefde, mer än ett halft århundrade, i sysslolöshet och yppighet. Sedermera, under de oroliga tider, som föregingo Peter den förstes tronbestigning, träffades klostret åter af missöden och örföljelser. Det förlorade större delen af sina katter och nunnorna återvände till den upp