Aftonbladet – 5 maj 1845, sida 3

— — -? 2 XX 2 22722A22222 X XX FISSORRERREKOKSOEASS LA man —R5 lombreös ifrigt. Gud är milt vittne, att jag ick för min egen skull önskar återse den jord, son jag har fuktat med min broders blod; men ja samtycker till ett prof, och om det befästar er ankan, att jag bör undergå operationen, så skal jag ej längre göra motstånd. Gå och sök upj Paquita; underrätta henne om doktorns tanka och om hon visar glädje deröfver, så skall jag göra hvad ni vill. Fem minuter derefter var Paquita hos gene ralen, och jag gaf akt på uttrycket i hennes ansigte — Min dotter, sade han till henne, doktorr som har skött mig så väl under. min sjukdom påstår, att han äfven kan återgifva mig synen Hvad råd gifver du mig? Paquita föll på knä, med armarna utsträckt: mot himlen, och öppnade munnen; jag trodde nästan att hon skulle tala. — Hon är strålande af glädje, sade jag til chevaliern. : — ÖOfvergifver du mig icke om jag blir botad frågade han med ängslan. Paquita fattade landsflyktingens hand och betäckte den med kyssar.— Min vän, sade han till mig, underrätta dok. torn att han kan komma när han vill; jag i färdig. Doktorn kom, och det aftalades,att efter er förberedande behandling, som skulle räcka några dagar, skulle operationen företagas nästa söndag. det var nu tisdag. Generalen underkastade sig allt med cen god vilja, som hade mycket tycke af resignation. I Paquitas närvaro iakttog: han tystnad; men när vi voro på ensam hand, ångrade han sin svaghet och gick ända derbän att önska, att operationer icke måtte lyckas. Slutligen inbröt den: för operationen utsatt: dagen; jag afvaktade den naturligtvis med stor otålighet, och begaf mig till chevaliereh en stund före den timma, då man väntade doktorn.