Aftonbladet – 5 maj 1845, sida 3

hå t -Inen meddelas på ett så ofullständigt sätt, att de Ihärutinnan fullkomligt okunnige lättare utbild Itill skicklighet, än den, hos hvilken läraren h latt kämpa emot följderna af en från början otjel lig method. Deremot ansåg Akad. sig böra, s ;Isom vilkor för möjligheten att på den korta t Iden af tvenne år bibringa en alldeles obilda yngling de nödiga kunskaperna i landtbruke praktiska utöfvande, föreslå, att lärlingen bör vi Isitt inträde i skolan hafva uppnått minst 20 å3 Jålder och sålunda vunnit den nödiga stadgan fö sjelfverksamhet, samt. att han åtminstone umdr lett års tid derförinnan bör hafva handlagt d I vanliga landtbruksgöromålen. Följande kunska per och färdigheter skull-, enligt Akad:s förslag blifva föremål för undervisningen vid de lägr landtbruksskolorna, nemligen: skrifkonst (förvär! vande af god handstil); räknekonst (till och me enkel regula di tri och decimalräkning); plan och solida figurers uppmätning; enkla räkenska pers förande; slöjdfärdighet (redskaps tillverknin och något smide); hofbeslag och enklare yttr åkommors behandling hos husdjuren; kännedon af jordarterna; kännedom af de odlade vextern och de i trakten förekommande skadliga vexter skogshushållningens enklare grunder; de först begreppen af trädgårdsskötseln; plöjning och å kerns bruk; öppna och betäckta dikens anlägg ning; handsåning af sädesarter och fodervexter gödning och gödselns behandling; grunderna fö vextföljden; boskapsskötselns enklare grunder husdjurens utfodring och vård, samt arbetets för delning och ledning. Vid frågan om föreståndar för dessa skolor ansåg Akad. skoldirektionerna uppmärksamhet böra fästas derpå, att en person som blott genomgått en lärokurs Vid ett landt bruksinstitut, vore det ock med största utmär kelse, men aldrig syssnlsatt sig med landtbruket praktiska utöfning på egen hand, lika litet ka anses fullt. passande till lärare, som den, hvar kunskaper inskränka sig inom den vanliga prak tiska erfarenhetens gränser, utan att hafva tilleg de vigtiga fördelar, som landtbrukets ve pliga behandling numera skänker dess id kare. Slutligen skulle Akad. hemställa, huruvid det icke vore af vist, alt de 41 större och min dre läroverk i landtbruket, hvilka alla åtnjut tsanslag, underkastades en gemensam, af Kong! j:t förordnad, inspekterande och kontrollerandi myndighet, hvilken, utan att inblanda sig i des befattning eller de åtgärder, som tillkomma sko lornas lokelstyrelser, dock är berättigad oc pligtig, att tid efter annan besöka dessa anstalter för att på stället taga kännedom om deras gång och vid påfordran erhålla af deras styrelser oc tjenstemän alla nödiga upplysningar. Dessa sko lor böra alla sträfva till samma mål och derföre till vinnande af enhet, i sista rummet ledas a en gemensam, kontrolierande myndighet. Akademiens hedersledamot hr John Schwar!: hade till sammankomsten i Mars insändt en räk ning, som utvisade resultatet af ett vid en ho nom tillhörig landtegendom anställd! försök att genom: en stark utfodring i ladugården, fördelak tigt använda de på egendomen skördade rotfruk ter och trädesvexter, samt dertill bifogat åtskilliga betraktelser af statsekonomisk natur, ämnad att minska tillförlitligheten af den förespeghng som stundom göres för Svenska jordbruket, at det möjligen kan drifvas till den höjd, att de får skicka sina alster till täflan på verldsmark naden,, förnämligast på grund af klimatiska för hållanden, hvilka för Sverige icke. skulle gör: möjligt att utan stor förlust ingå i täflan mec sydligare länder i pris på jordbruksalster; hvaremot hr Schwartz förordade befordrandet af der inhemska förbrukningen af jordens alster genom bildande af välmående afnämare, hvilka, enlig! hr Schwartz förmenande, hufvudsakligast borde sökas mom bergverksoch stadsmannanäringarne hvadan dessa näringars flor vore ett nödvändig! vilkor för jordbrukarens. Akademien ansåg hi Schwartz meddelande vara af det intresse, al det borde intagas i dess handlingar. Vid sammankomsten den 42 April förekon ånyo detta ämne och föranledde en liflig diskus sion. Hr Nathorst förnekade icke, att den kor tare tid, som man här har att bearbeta jorden erfordrar en större arbetsstyrka, än t. ex.i Norr: Tyskland, men anmärkte, att detta mindre be tingas af det klimatiska förhållandet af en kor sommar, än af andra omständigheter, hvariblanc förnämligast en felaktig lagstiftning, som tvinga landtmanpen att underhålla tusentals famnar dyr: bara och skogsödande gärdesgårdar, i stället för en vallgosse med sin hund; som nödgar honom att under brådaste tiden skicka sina dragare på reserv-, hålloch kronskjuts, eller som ålägge honom att underhålla vägar Och. bygga broar hvilka i andra länder bekostas al den som be gagnar dem. Kommer härtill en felaktig hushåll t