Aftonbladet – 5 maj 1845, sida 2

xtlurbare, privilegiis tyrannicis irrogatis: Cic. Paad. 4. Familiarissimus tuus: alloquitur Clodium, estem illam reipublicae: de te privilegium tulit, si n opertum Bonae Deae accessisses, exsulares. Nimirum privilegium dicitur a privus et lex, legis. Privos autem privasque dixerunt antiqui pro singuis: unde et privata dicuntur quae singulorum sunt. Kunde således substantivum lex sammanställas med något adjectivum, som antyder ett tillhörighetsförhålaride, så borde detta åtminstone uttryckas med pri-vatan, icke priva) Atque hinc lux, opinor, oboriur verbis Ciceronis pro Domo sua cap. 47. pr.: Vefant leges sacratave, vetant XII Tabulae, leges privis hominibus irrogari:-id enim est privilegium. Et: L, 3. de LL. cap. 19. Tum legis praeclarissimag le XII tabulis translatae duae; quarum altera pri-vilegia tallit; altera de tapite civisrogari, nisi maximo comiliatu, vetal. Et, nöndum notis sediliosis tribunis: plebis, ne cogilatis quidem adnäirandum, tantum majores in posterum providisse. In privos homines leges -ferri nolucrunt: id enim est privilegium: quo quid est injustius? Quum legis haec vis sit, scetum el jussum in omnes? Et videtur Ulpianus quoque ejusmodi privslegia parum probasse. Leg. 8. I. de legibus: Cicero has inde locutiones etiam format, pro Sexto cap. 30. Irrogare alicui privilegium. Germ. Wider jemanden ene Verordnung ergehenlassen. Et Parad. i. Ferre de aliquo privilegium. Häraf synes alt ursprungliga betydelsen af ordet. privilegium minst af allt varit den af en lag stiftad: till förmån för den person samma lag angår, och som Noltenias (Ibid. sid. 683) efter Ulpianus anser rättast böra på latin benämnas privilegiarius. 1 den Justinianeiska lagstiftningen äter synes privilegium hafva allt mer Och mer antagit den uppgifna betydeisen lika med beneficium eler exemtio; och, churu visserligen ännu derjemte till privilegia räknades serskilda föreskrifter, som af serskilda personer (privi) borde iakttagas, finner man likväl uti C. 42. t. 29. De privilegiäs eorum, qui in sacro palatio militant, D. 49. t. 48. De privilegiäs veteranorum, KH. 14. De privilegiäs Archicpiscopi primae Justinianeac, C. 44. t. 30. De privilegiis scholarum, C. AA. t. 44. De pri vilegiis corporatorum urbis: Romae, C: 24.1. 20 De privilegiis urbis Constäntinopolitan: ae, fulikomliga typer till sednare tiders landshervrli adel, presterskap och s Z rigt efter påfyen Georgii XI:s stadfästelse A Decreialerne af 49359 till stö lelen verbalt kopierade, Konung Christoffers latinska konfirmation på landsdagen in crastino Philippi et. Jacobi apostolorum Anno DBomini MCDXL secundo (4442) förekommer ordet priyiiegivm uti den emhusul, dev legisterium säges vara simmanfattadt sulvo jure communi in corpore juris ciawvso, sal ; rum et ecelesiastiCarum Ppersonarau n. militum ac miitarium, quibus nullum pracjudicium per praesens irrogare volumus, nec gravaris; hvilket i vidfogad öfversältning finnes försvenskåädt sålunda: Dock oförkrenkt menighe mans rätt och rättighect, som uti sjelfva laghboken eller Juris Corpore författat är, så ock Kyrkionnpes, Clerkernes, A delens, Riddarers och Sveners privilegier, hvilckom vi intet pracjudicium eller föredöme göra, celler någhon tunga påläggia velen. Då här rätt och rättighet skiljes från privilegier,, kunde det likväl deraf synas, som dessa sednare icke skulle kunna jemväl innehålla förmåner och rättigheter, så framt icke sjelfva öfversättningen, sednare gjord vid lagbokens utgifvande 4608, skulle vara felaktig, och med jus commune in corpore juris clauso räwteligen menas den samtidigt, eller till och med förut, compilerade stadslagen. Imedlertid styrkes härigenom än ytterligare, att privilegium, alltifrån det att ordet först inkommit i den svenska lagstilen, ansetts icke beteckna något i allmänna lagen, derjemte innefattat, utan något derutöfver, och till och med i olikhet dermed, gällande. askan i den, för öf.