Aftonbladet – 28 april 1845, sida 3

Article Image
a a 0 6 7 AS TO TERE AREA SYTT IA SST v 4 I rikedom. Han låter kalla en arkitekt, för att på elegen bekostnad iordningställa kyrkan, och plane itas; men han lånar i tysthet, öfverallt och af alla I för det fromma ändamålet och sätter sig dessutom -I besittning af flera kassor, som tillhöra församlingen oJ Under föregifvande att sjelf göra uppköp af kyrko. prydnader, aflägsnar han sig och gör hvad galerslafll varne kalla en honnete banqueroute. — I Turin ,Idrar han hos ett handelshus en falsk vexel på 10.000 I francs, hvilka utbetalas; men knepet upptäckes och Jhan måste hastigt fly. Med en oförskämdhet utan tlike gör kan sig nu till biskop, kompletterande en Jaf de från erkebiskopen i Lyon stulne blanketterna J undertecknade Fesch Cardinal, beställer extra post Joch under vägen ikläder han sig den violetta samI metskaftan, som bäres af dessa kyrkans furstar, och anländer till Saspelle, hvarest han emottager presterskapets hyllning. — Rik på penningar och ett ansigte som a!drig rodnar, är det för honom lätt att afvärja de små svårigheter, hvari hans nya kall försätter honom. Han emottager presterskapet, gifver detta sin välsignelse, slösar med löften och -upptager i sin Jtjenst en ung prestman, såsom huspredikant och handsekreterare. Med denna uppvaktning begifver han sig till Nizza nya öden till mötes. Knappast hinner han anlända, förr än biskopen på stället sänder tvenne sina presterliga tjenare för att beneventera honom. För vår industririddare återstår nu ej annat, än gifva dem sin välsignelse (en frikostighet, som alltid brukas mellan bröderna), han läter dem kyssa den heliga ringen, visar dem sitt diplom och med en förmans hela värdighet täcktes han slutligen åtrölja dem till biskopen, hvarest de båda embetsbröderna gifva hvarannan ömsesidig hyllning. — Svårigheterna börja imedlertid hopa s:g och han inbjudes till en diner bland en samling af ståndets förnämste, Iden andliga gräddan. Som blott theologiska frågor kunde sätta honom i förlägenhet, så ledde han samtalet endast på Rom och dess konstskatter. Men det blef nu äfven nädigt att besöka seminarierna, och slutligen föreslår äfven den artiga biskopen, att den utmärkte gästen ville förrätta en prestvigning, som skälle försiggå påföljande torsdag. Collet, som var kommen till den grad af djerfhet, att ingenting mera förvånade hans oförskämdhet, emottog inbjudningen. — Sextio seminarister presenterades för honom och biskopen hemställde, huruvida han ville bevärdiga dem med några frågor. Detta var en farlig punkt, men som dock af hans naturliga fintlighet gjordes oskadlig, ty med låtsad modesti och ett graciöst småleende svarade han: Votre grandeur me permettra de refuser sa proposition, car jai toul lieu de eroire que son intention nest pas de me faire ordonner des anes. Efter slutad ceremoni höll han ett tal af Bourdalou, hvilket han förr begagnat, och belåtenheten var allmän. Dagen derpå lemnade han detta plågoställe, för att undgå alla biskopliga hedersbevis. För att blifva af med sin numera besvärlige handsekreterare, låter han i Grasse enlevera honom och lemnar honom således åt den allmänna välgörenheten; sjelf tager han vägen till Paris. Genom lögner och mutor lyckas han härstädes förskaffa sig förespråkare, hvilka utverka en fullkomlig glömska för hans af olyckliga omständigheter förorsakade rymning från regementet, och han blir åter insatt i tour säsom löjtnant vid 47:e linieregementet, hvilket låg), i garnison i Brest. Säledes såsom laglig innehafvarel. af en hederlig ställning i sitt eget fädernesland, tyc-, kes det att den fordna biskopen nu skulle bortlagt j. alla skälmstycken; men ett offer, gjorlt åt lasten,l fordrar flera, och löjtnantsgraden kunde ej på läng-. den tillfredsställa hans oemotständliga håg för vildal. företag. I anledning afettfalskt bref från sina slägtingar erhåller han 2 månaders permission, hvilka l användas att äterigen under skydd af prestmanteln anställa hopsamlingar för Åugustinerorden, Upptäckt i Boulogne, rymmer han med flera tusen francs, som l. blifvit narrade från allmänna välgörenheten. Nu ombytes denna roll mot en annan, som skulle bestämma hans öde. Med falsk fullmakt och namn, samt uniform såsom generalinspektör öfver garnisonerna,. infinner han sig i Valence hos kommendanten, uppvi: sar sina papper, bivistar mönstringen af trupperna, li emottager åtskilliga redogörelser, genomgår kassan, . hvarur han emot qvitto lyfter åtskilliga tusen francs, för ändamål, som i fullmakten äro upptagne, utser it sig en stab, hvilken åtföljer honom till Avignon, . Marseille, Nimes och Montpellier. På alla dessa stäl-, len låter han trupperna defilera för sig, skattar kassorna och utlofvar ordenstecken och ynnestbevisningar åt alla, som trängas omkring honom, i Andtligen nalkas den stund. som skulle sätta en gräns för en så oerhörd framgång. Vid en middag, som prefekten i Montpellier tillställt för honom, erhäller denne med kurir order alt arrestera den falsko generalinspektören. Huset omgifves med militär): och Collet, hvilkens äfventyr äro upptäckta, träder i 1 häkte, sjelf minst förvånad af alla. i Tyenne veckor förflöto i fängelset under pågående ransakning. En dag uppfördes han såsom vanligt tills prefekturen att förhöras. En af de högre tjenstec männen på stället hade imedlertid lofvat några af. ina vänner, att efter slutadt förhör låta visa den) märkvärdiga fången, hvarföre ock denne insläpptes i, tt af sidorummen; tvenne soldater ställdes utanför I lörren. Slumpen, som alltid varit honom blid, gyn-le ade honom ännu en gäng, ty rummet var ett slags 1 örrådsrum eller skafferi, hvarest han genast får ögo-11 ren på ett köksförkläde, tröja och hvit bomullsmössa. t vilka persedlar han utan betänkande ikläder sig och vågar ett försök. Med båda händerna hållande ett s at crime uppsparkar han den olästa dörren och 1 narcherar med tjensteifver förbi de båda gensdarj nerna, flyr, och undkommer på detta sätt lyckligen s ill Tulle. Här griper han till det gamla knepet, att), ned en falsk vexel tillnarra sig penningar, hvilket s ock lyckas; men bedrägeriet upptäckes alltför snart, k van eftersättes och gripes i Lorient. Nu blef han i ;ndast såsom förfalskare dömd till 5 års fängelse i irenoble; fyra hade redan förlupit, då tillfälligtvis, n af de militärer anlände, som fordom utgjort hanss tab under inspektionsresorna, och hvilken nu igen-y sände och angaf honom, hvaraf följden blef, att han I sändes till galererna i Toulon. j Sedan han afsutit sina år och ännu en gång åter-lc ätt friheten, fortfor han, såsom hvarje galerslaf, att i tå under polisens synnerliga uppseende och fick ejlr tan tillstånd ombyta vistelseort. Detta blef honom l: utför tryckande, hyarföre han rymde och med tillS jelp af prestkåpan och skenheligheten tillnarrade sig t örtroende och stora summor penningar, men blef:

28 april 1845, sida 3

Thumbnail