Aftonbladet – 15 april 1845, sida 3

UVlicla ULVIURAU Pplall Ule LVHVCI SKUMC DIUTdh Itill att förvärfva det ett ännu lifligare deltagande —U— oasen (Insändt.) I XM 83 af denna tidning läsas, under titel: Ocks några ord om Bankväsendet, insända anmärkninga emot den första af de, artiklar, som, med öfverskri Nägra ord om Bankväsendet, förut varit i tidnin gen införda. Anmärkningarne äro egentligen trenne: . 1:0 att för mycken vigt blifvit lagd på räntened sättningen.å statslånen, såsom förklaringsgrund ti åtskilliga lättsinniga spekulationer i England, hvilk slutat med att föranleda, bland annat, stark guld utförsel utur landet. Enligt anmärkarens mening hade ins. bort tala om alltför håstig kapitalföröknin och räntenedsättning i allmänhet,utan att särskild utmärka räntereduktion å statspapperen; 2:0 att hvad i artikeln kallas kapitalförökning, e gentligen varit förökning af banksedlar: en förök ning, som under sednare decennier förnämligast skal hafva härrört ifrån privatbankerna. Alla invändnin gar emot sistanförda påstående afvisas, i fråga or tilldragelserna 4825 samt 1836—18537, slutligen me ett par ord af Mac Culloch; 3:0 att 1720—417921 årens katastrof i England e kom af annat, än en under spanska successionskri get börjad och sedan fortsatt, stark sedelutsläppning hvilken slutligen råkade i kollision med stark guld import från kontinenten. Ins:s svar härpå är: 4) att ins. hvarken i sitt allmänna resonnemeni öfver de i England utbrutne spekulationsmanier, cl. ler i specialbeskrifningen öfver någon annan bland dem, än den obetydliga af 4830—41832, underlåtit att uttryckligen fästa uppmärksamheten på den andel, räntefotens allmänna fall haft i det ondas framkallande; men att han ansettoch ännu anser klart, det sjukdomens utbrott blifvit päskyndadt och dess karakter förvärrad genom räntereduktionen å statspapper, de gånger en sådan tillkommit. De i ins:s artikel anförda skäl för denna tanka må opartiske läsare jemföra med anm:s inkast. En detaljgranskning af de sistnämnda finner ins. här öfverflödig. Ett tror han sig dock böra upptaga, nämligen det, att icke styrkt är, det ett större antal egare af fondpapper, i anledning af räntereduktionen derpå, sålt sådana. För upplysning i detta afseende hänvisar ins, på appendix 6, vid den år 4832, öfver frågan om Englandsbankens oktroj, nedsatta kommittensberättelse. Detta appendix visar, att nämnda bank till inlösen af navy fire percent obligationer, hvilkas innehafyare ej ville antaga regeringens anbud, försköt: under hvar månad af 4822 års tredje qvartal, 2,736,000 St.; under hvar månad af det tjerde, 2,936,800 f; under hvar månad af det första qvartalet 1825, 2,056,800; under hyar månad af det andra, 4,716,800; under hvar månad af det tredje, 1,376,800, samt under hvar månad af det fjerde, 1,036,800 , 0. s. v.; 2) att den andra anmärkningen helt och hållet är bygd på en anm:s fantasiskapelse. Hvad anm. nu säger sig ej begripa, kan han vid närmare eftersinnande utan svärighet lära sig förstå, nämligen huru ett land i Englands belägenhet kan, under gynnsam konjunktur, komma i besittning af stort temporärt öfverflöd på verkligt kapital. Det finnes ätskillig erfarenhet, utom anm:s; och det är kanske rådligt, ut vara försigtig, der man ej känner sig hemmastadd. Hvad det förfärliga örverflöd af privatbanksedlar ingår, som, enligt anm:s förmenande, skall hafva ramkallat katastroerna i England 48235 och 1836— 1837, kan ins. tjena med följande upplysningar: Inför 4832 ärs parlamentskommittåe uppgaf BurJess förhållandet med 422 i England och wales Vaande landbankers sedelcirkulation under åren 4848 —4825, och tillade, att uppgiften lemnade en riktig örestallning om samtliga Engelska och Waleska andbankers cirkulation under ifrågavarande år. Hvar f de 422 bankernas sedelrörelse beteknades i denna ippgift, för år 4848, med 400, och för hvart af de öljande åren med ett proportionellt tal. Förhållanlel emellan de särskilda ären blef då, för dessa 122 anker, år 14818: 12,200; år 1849: 11,994; år 4820: 11.487; r 4821: 11,3359; år 1822: 10,778; är 14823: 10,748; r 4824: 11,640; år 1825: 12.478. Under förhöret år 4841 uppgaf Gilbart, att landankernas sedelcirkulation i kngland och Wales varit: i April: i Augusti: i December: rv 4834 L St. 410,652,353. 10,059,7414. 410,077,4914. 1835 41,1914,248. 410,354,358. 40 803,249. 1836 492,568,680. 41,617,822. 41,005,396. 18357 41,065,757. 9,946,855. 40289,784. Det skall fägna ins., om anm. finner den af dessa ppgifter, eiler andra trovärdigare, styrkta förökninen i privatbankernas sedelcirkulation åren 48235 elT 1836 tillräcklig såsom stöd för hans mening. — Is. antager, lika litet Mac Cullochs, som någon anans lösa ord till rättelse för sin öfvertygelse; 3) alt ins. egnar en gärd af oskrymtad beundran L den flygt, anm:s fantasi i diktens regioner tagit