Aftonbladet – 1 april 1845, sida 1

Article Image
ETS AE AS KS SENAST ARA EES färdande af en författning, innehållande att der ej annorlunda fihnes genom särskilde öfverenskommelser sadgadt, likstolsafgift bör till pastor utgöras med , procent af den aflidnes behållna qvarlåtenskap enligt bouppteckning; dock att en dylik afgift aldrig må öfverstiga 30 rdr bko elier. unders iga 46 sk. bko efter man eller hustru och 8 sk. efter barn eller tjenstehjon. Härom uppstod en diskussion, i hvilken Nils Petter Pettersson (från Calmar län), David Andersson, Andreas! Bengtsson, Sven Heurlin, Henrik Andersson), Ephraim Larsson, v. talmannen Nils Persson m. fl. deltogo, och hvarunder åtskilliga talare yttrade liflig harm och missnöje öfver ifrågavarande förhatliga afgift och huru presterna gå tillväga vid densammeas uppbärande. Det uppgafs att presten, der ej annat varit att laga, tillgripit gödselhögen, och alt i ett sterbhus efter en backstugusittare, den enda tillgången, 4 snus, icke blifvit försmådd af den snusförnuftiga prestnäsann. Riksdagsfullmäktige från Skåne m. fl. orter, der särskilda öfverenskommelser angående presterskapets aflöning äro uppgjorda, yrkade blott att dervid måtte förblifva, och hade för öfrigt ingenting emot a!t 4681 års förordning angående likstol upphäldes. Med en redaktionsförändring bifölls utskottets förslag. Statsoch Ekonomiutskottets afstyrkande betänkande, i anledning af åtskilliga motioner om lindring i prestationerna för rikets landtförsvar, föranledde äfven en diskussion. Lars Gezelius och Lars Olsson från Stora Kopparbergs län, Vv. talmannen Nils Persson, Peiter Mårtensson från Jönköpings län, samt Jöns Jönsson från Skåne, med hvilka flere instämde, yrkade återremiss. Ephraim Larson och Andreas Bengtsson, äfvensom Nils Persson från Kronobergs län, föreslogo att i en underd. skrifvelse fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på denna vigtiga fråga, hvilken icke borde få falla. Rutberg m. fl. yttrade sig äfven för en underd. skrifvelse i ämnet. Utskottets be änkande afslogs. Uti den öfverläggning, som derefter uppstod i anledning af Statsutskottets utlåtande, efter erhållne ålerremisser å betänkandet angående förändringar uti gällande stadganden om sättet för markegångsprisens bestämmande samt om beskafenheten af afradsgild spanmål, deltogo Nils Strindlund, Anders Jonsson, Per Sahlström, Anders Eriksson (från Elsborgs län), Per Nilsson, Henrik Andersson, David Andersson m. fl. Genom votering blef den af utsk. i förra betänkandets redaktion föreslagna förändring bifallen. I gårdagens plenum behandlades Konstitutionsutskottets memorial JM 553, angående ändringar och tillägg i föreskrifterna om grundlagsfrågors behandling. Uti detta ämne yttrade sig Anders Eriksson (från Eifsborgs län), Carl Gustaf Bruhn, v. talmannen Nils Persson, David Andersson, Petter Claesson, Anders Jonsson, Sven Heurlin, Petter Persson (från Jönköpings län), Johan Zetterberg, Nils Strindlund, Anders Andersson (från Skaraborgs län) och Jakob Kihlblom. Proposit:onen om bifall till utsk:s förslag besvarades med enhälligt nej, och i ståndets beslut om återr emiss dringen vore hv arken nyttig eller nödvändig, ul utan antog ståndet såsom sin gemensamma mening hr Wicrns reservation, samt anhöll att utskottet måtte omarbeta 84 Regeringsformen, så att den komme i fullkomlig öfverensstämmelse med 56 g. En vidlyftig diskussion uppstod derefter om hvarthän hr De Mares motion ang. nedsättande af en komite för utarbetande af ett representationsförslag, rätteligen borde remi teras, hvarom Ekonomiutskottet, dit motionen af Bor gareståndet blifvit remitterad, framställt förfrågan. Den åsigten gjorde sig allmännast gällande, alt ifrågavarande motion, enligt grundlagen, icke kunde remitteras till något utskott; och beslöt ståndet att lägga betänkandet till handlingarne, med förklaring att, såvida motionen kunde anses tillhöra något utskott, så borde det vara Konstitutionsutskottet. Sven Heurlin klagade öfver Bankoutskottets oförsvarliga långsamhet; flere ledamöter instämde i denna klagan, hvilken egentligen var riktad emot utskotteis ordförande och sekreterare. Ståndet beslöt en skrifvelse, med allvarsam uppmaning till utskottet, att påskynda sina göromål och ofördröjligen till Riksstånden inkomma med det vigtiga finansbetänkandet, jemte dervid fogade re

1 april 1845, sida 1

Thumbnail