Aftonbladet – 29 mars 1845, sida 1

RARITARESTT IRS TENSTA 2 TSE T ETS BASTA RITATS DEN TITEL TITT TATT I NSTIOAELIN utväg begagnats att åt förstärkt KonstitutionsUtskott upplåta dennä hufvudfrågas agörande genom omröstning med Riksens Ständers rätt. Emot en sådan grundlagarnes tillämpning kan likväl med skäl anmärkas, att sista perioden i Regeringsformens 56 , — som stadgar, att. då ;något Ständs tankar i nägon eller några delar blifva skiljaktiga från de öfrigås, och samma Stånd s:g icke efter de öfriga fogar, förstärkt KonstitutionsUtskott bör genom omröstning skiljaktigheterne förena, och det d;medelst fullständigt beredda utlätandet sedan hvila till nästa Ständers afgörande, — icke kan efter ordalydelsen annorlunda tolkas, än att det förstärkta KonstitutionsUtskottetsbefattning inskränker sig till omröstning i sådana frågor, der förslaget biott i vissa delar, blifvit föremål för anmärkning, — der sä!edes skiljaktigheterna kunna förenas, och der ett utlätande i alla händelser måste bhvila till påföljande riksdag, — men att lagstadgandet ingalunda ät förstärkt KonstitutionsUtskott upplåter besvarandet af den frågan, huruvida ett förslag skall vara till eller icke. Då frågå nu äter är att i grundlag närmare bestämma, huru i dylika fall bör förhållas, har KonstitutionsUtskottet, biträdande den vid stiftandet af 4809 ärs Reogeringsform yttrade åsigt, att förändring i grundlag må ega rum först när ett mer än tillfälligt allmänt tänkesätt derom hunnit stadgas, trott såsom regel kunna antagas, att ett Konstitut:onsUtskottets grundlagsförslag bör, likasom Konungens propositioner i ofvan uppgifna fall, anses förkastadt, då vid pröfning å den riksdag, hvarunder det afgifvits, tre Riksstånd äro om afslaget ense, — att, när, i fråga om förslagets förkastande eller preliminära godkännande, två Etånd stanna mot två, förslaget bör, på lika sätt som angående vissa andra riksdagsärenden redan är stadgadt, förfalia, — cch att endast i den : händelse, att tre Stånd med eller utan förändring godkänna, men det fjerd2 afstår förslaget, frågan om .dettas förkastånde eller preliminära godkännande bör till förstärkt KonstitutionsUtskotts afgörande öfverlemnas. : Vidkommande formen för återförvisandet af KonstitutionsUtskottets förslag, har erfarenheten visserligen ådagalagt, att de anmärkningar, som under benämning af ett Riksstånds gemensamma tankar, till Utskottet hänvisats, icke alltid tillkommit på ett sält, att de med säkerhet kunnat anses uttrycka pluralitetens mening öfver ämnet. Utskottet har dock trott sig böra i sitt förslag bibehålla det nuvarande återförvisningssättet, men med tillägg, att ce Utskottet må cega att å anmärkningarne endast fästa det afseende, hvartiill en inom Utskottet företagzon pröfning kan föran!eda. Hvad i öfrigt beträffar den formella uppställningen af Utskottets nu ingående förslag. har Utskottet, lika med föregående riksdagars KonstitutionsUtskott, funnit lämpligast, att föreskrifterna i ämnet sammanföras på ett ställe, nemligen i 81 Regeringsformen, och att dertill blott lemnas hänvisning i då öfriga SS af Regeringsformen och Riksdagsordningen, der sådant erfordras, Med tillämpning af hvad sålunda blifvit anfördt, får KonstitutionsUtskottet, till grundlagsenlig behandling vördsamt understäila Riksens Ständers pröfning det förs!ag till ändringar och tillägg i åtskilliga grundlagsparagrafer, hvilket här nedan följer: Regeringsformen. -56. Allmänna trågor, som uti Riksens Ständers plena väckas, må ej till omedebirt afgörande der upptagas, utan skola överlemnas till behörigt Utskott, som eger att dem utreda och deröfver sig ttra. ; (Det återstående af denna utgår.) , S 81. Denna Regeringsform samt rikets öfriga grundlagar kunna icke ändras eller upphäfvas, utan genom Konungens och alla Riksståndens sammanstämmande beslut. Fråga derom må ej af riksdagsman i Stånds plenum väckas, utan bör anmälas hos Riksens Ständers KonstitutionsUtskott. Detta Utskott, hvars pligt det är att grundisgarna granska, eger rätt att hos Riksens Ständer föreslå de ändringar deruti, som det anser högst nödiga eller nyttiga, och möjliga att verkställa. Riksdagsmans förslag till grundlagsändring, hvilket KonstitutionsUtshottet förkastat, förfalle. Hvad KonstitutionsUtskottet till ändring i grundlagarna, sjelfmant e!ler, uppå derom af riksdagsman något Riksstånd anmärkes, förblifva hvilande till nästpåföljande riksdag, och då af Riksens Ständer afgöras. . Om förslaget af ett eller flere Stånd icke godkännes att hvila till påföljande riksdag, må det vid denna första pröfning ej förkastas, utan bör till KonstitutionsUtskottet återförvisas, med de anmärkningar, som Ståndet förklarar utgöra dess gemensamma tankar; Utskottet dock obetaget att å anmärkningarna fästa det afseende, hvartil! deras pröfning inom Utskottet föranleder,. Det förslag Konstitutionsutskotltet vid återremisförkasta, elier godkänna med eller utan förändring. Om förslaget af samtlige Ständen godkännes, skall det hvila till påföljande riksdag, såsom ofvan sagdt är. Varder detsamma af två eller flere Stånd för-kastadt, förralle det. Derest tre Stånd godkänna förslaget, men det fjerde detsamma förkastar och icke, uppå Utskottets skeende framställning. sig eter Ww— — ————---2 0 6, i ot I väckt fråga, föreslår, skall, om intet deremot från sens besvarande framlägger, kunna Stånden antingen