Aftonbladet – 28 mars 1845, sida 1

S 45 föreslår sju fasta utskott. Utskottet anser således den närvarande representationen lida af någon brist på denna vara. Sju är visst ett heligt tal. Grekland hade sju visa och detta rike har sju departementschefer. Efter de sju departementerna SYnes också utskottet ha rättat sig så mycket möjligt varit och kanske ännu något mera. Det ena heter Handelsoch Närings-utskottet. Ordet: Näring i singularen och utan epithet betyder krog, kroyrörelse. Med epithet och i pluralen, loftig näring, näringar är det annat. Som nykterhetsvän erinras man ogerna om den förstnämnda bemärkelsen. 46. Hvarje (hvart) utskott som motsvarar någon gren af statsförvaltningen befattar sig med alla dithörande mål, antingen Riksens Ständer derutinnan ega afgörande eller blott önskningsrätt. En grenp är redan qvistig i en lag och alltför oratorisk. Den kan dock lätt bortskäras. Definitionen skall väl vara att förstå om de 3 utskotten, hvilka utskottet föreställer sig motsvarande de 6 departementena; men den torde då erfordra en större grad af tydlighet och bestämdhet. Sådan den nu lyder, kan den i viss mån tydas om alla sju utskotten och till och med om det åttonde, som högl. utskottet har gifvit oss ofvanpå de följande sju utom lott och byte. Konstitutionsutskottets konstitutionsutskott motsvarar ju den grenen af statsförvaltningen, hvilken kallas justitiedepartement för såvidt som frägor om grundlags ändring eiler upphäfvande är ett dithörande mälb. I det fallet hade det blifvit mera konseqvent om högl. utskottet hade lika med mig hunnit bli öfvertygadt om ett konstitutionsutskotts öfverflödighet för beredande af en särskild art lagfrågor. Bankoutskottet motsvarar ju också en statsförvaltningsgren, såvida det icke är förslagets mening att förlägga myntfrågorna under något annat utskott. lExpeditionsutskottet skall ju befatta sig med alla de mål som gå från ständerna till departementerna och motsvarar på sitt sätt alla de särskilda grenarna. Det minst lyckligt valda uttrycket synes mig dock vara det att ett utskott, som motsvarar någon gren af statsförvaltningen, skall befatta sig med alia dithörande mål, hvilket uttryck efter ordalydelsen, säsom till öfverflöd särskildt är föreskrifyet om grundlagarnas tillämpning, ostridigt innefattar att lagutskottet skall lägga vantarna på alla de mål som ligga i justitiedepartementet, kyrkoutskottet på alla som ligga i ecklesiastikdepartementet 0. s. Vv. Att högl. lutskottet ingenting sådant anat, är klart. Organisationsoch anslagsfrågor uttryckes i lagstil annorlunda. Upprättar staterna, heter det här alldeles som om vederbörande utskott sjelft i sådant mål hade beslutande rätt. Deremot heter det om drätselutskottet 52 alldeles riktigt, att det skall upprätta och föreslån 0. s. V. Så mycket om redaktionen af denna vigtiga . Vill man nu se på sjelfva sakerna, så är det först och främst redan förut anmärkt, huruledes all ordnad statsregiering skulle, genom utskottets förslag att på flera utskott fördela utgiftstitlarnas uppgörande, gå nästan alldeles förlorad, såvida det hör till ordningen i en penningförvaltning att man icke allenast ser i ett sammanhang hvad man kan komma att ge ut, utan äfven hvad man kan komma att inkassera. Det är nog bra osannolikt att man skulle finna så I medgörliga ständer att de verkligen medgäfve denna Igrundlagsförändring. För det andra beror fördelningen af göromålen emellan de serskilda departementen på regeringens egen lagstiftning, och ständerne kunna i detta hänseende icke till regeringen frambära annat än önskningar. Utskottet har icke föreslagit någon inkräktning på detta prerogativ — alltså befinna vi oss här på nytt vid en reform, som vill öfverlemna åt den ekonomiska lagstiftningen att bestämma det som borde sjelfständigt stadgas i grundlagen: Förra gången var det rangordningen, nu är det departementalstadgan som skall läggas till grund för grundlagen. Enligt utskottets förslag i förra fallet skulle regeringen kunna ändra de väljandes rösträtt genom en ändring i rangordningen under det riksdagsmannavalen som bäst pågingo; enligt förslaget här skulle regeringen kunna ändra samtlige utskottens befogenhet under det de som bäst sutte i arbetet. På det sättet önskar högl. konstitutionsutskottet att vi må reformera vårt statsskick och bota dess bristfälligheter. 47. Omedelbart (derom är förut handladt) upptaga frågor och till R. St. afgifva förslag om ländringar och förklaringar derafo. Af frågorna? I Skall betyda: af grundlagarna. Proposition,. Kammarens plena i st. f. plenum. SS 48 ff. Här förekomma särskilda utskotts kuTriösa fraktioner. Lagutskottet sysselsätter sig, landtloch sjöförsvarsutskottet handlägger, kyrkoutskottet behandlar, hande!soch näringsutskottet sysselsätter Isig, drätselutskottet handlägger 0. 5. V. Redaktionen lär till en del så litet tydlig, att man någon gång, geInom att säga raka motsatsen af hvad utskottet sagt, kommer utskottets mening närmare än det lyckats utskottet sjelft. T. ex. dä det heter i 8 48: Lag-. Timmarne framskredo träoct ach Aaltadt hanc