Aftonbladet – 27 mars 1845, sida 1

få tillhöra mer än ett stånd, har åsamkat Utsk: förslag hvarjehanda fullkomliga orimligheter. D : största dyka upp i denna och 27 , och kunn här omnämnas, En adelsman, som förbållit si Iså illa, att han förverkat burskap, hvilket ka ske utan att han derigenom lyder under Utsko! tets 8 530, kan genom detta dåliga uppförand EIfå större röst till riksdagsmannaval, än han had medan han var fullt ärlig borgersman. Har ha t. ex. en obetydlig borgerlig rörelse, men fler alstadsfastigheter, så kan till följd dels af det ny: . Janförda stadgandet om kommunalafgilternas be rräkning, dels af det vida större värde en fastig het kan få inom en adelig valkrets, der han so! nborgare icke får rösta, än inom en borgerlig va r krets, ett vidunderligt förhållande uppkomm -Detta blir ännu märkbarare om han tillika ht s betydande fastigheter på landet; ty för dem få t han icke rösta om han.är borgare; men är ha 1 utstruken ifrån borgarlistan, så får han inom si -Jadeliga valkrets rösta för stadsoch landtegendeo ,mar sammanräknade. Likaledes om en adel: -Iman är prest, har han hvarken personlig adels n röst, ej heller valrätt för fast egendom; han ska sålunda, om han mistat prestembetet, kunna I -Ivida större röst än han hade så länge han för valtade sitt emhete ostratlligen. Detsamma ka -Jälven gälla om en prest som icke är adelsmar , jäfvensom om annan afsatt embetsman. Stalsråc .IJustitieråd och vaktbetjente äro, enligt 28 oc 23 SS, lika mycket att beklaga: de kunna hvar Iken välja eller väljas till riksdagsmän. Afsal justitieråd har dock den hugnaden, att om ha blott är riktigt afsatt, så kan han, i fall han ä adelsman, både välja och till yngre kammare väljas, om han också sitter på gäldstugan. Ä Idet åter ett afsatt ofrälse justitieråd, så kan ha bli en passande riksdagsman för borgarestånde ; eller femte ståndet, allt efter sin fasta egendom belägenhet, och är således i.detta hänseende hvar ken bättre eller sämre lottad än alla andra af satta embetsmän eller en vaktmästare som ha fast egendom. Alt en medborgare, som är ifråt något bestyr, afdankad, har både valrätt och val Ibarhet, kan ganska väl försvaras; men alt har genom aldankandet erhåller större politiska rättigheter, än han hade såsom oförvitlig man på en ansedd plats i samhället, har väl sina svårig heter. Än det, att högsta domstolens vaktmästare får rösta för sitt hus, men icke justitierådet S 20 har samma bristfällighet, som om S 44 är anmärkt, att nemligen de allmänna valbarhetsvilkoren i S 41 och 530 synas här efterskänkte, S 21 föranleder en verkligen ganska svår anmärkning. Utskottet har inskränkt bondeståndets yalrätt inom besutenhetens gräns, hvilken hittills endast gäller valbarheten. Klandrades redan 4840 års KonstitutionsUtskott, för den i dess memorial ME 538 införda census al 230 rdr, hvarigenöm en del nuvarande röstegare voro uteslutne, så gäller detta icke mindre 4845 års Utskott. Det är icke säkert, att jordegendom af 259 rdr värde öfverallt i landet anses innefatta besutenhet.En fråga, söm hittills icke ens fått upptagas al förrättningsmän vid laga skifte, derest lösningstalan ej funnits bevisligen väckt, skulle nu öfverlemnas åt sockenstämma eller häradshöfding. Hvilket förfärligt trassel skulle ej sådant kunna förorsaka! Der de små jordegarne äro få, der verkar det i sanning bra litet om en och annan obesuten får öppet rösta till sockenombud. Der de åter äro många, t. ex. i vissa trakter af Dalarne, der snart sagdt få eller inga äro verkligen besutne, hvilka ändlösa undersökningar och hvilka onödiga missnöjen! Det är i sanning ett bra ultra-radikalt och upprifvande förslag som denna S innefattar. S 22 har samma bristfällighet som 88 14 och 20. Ledamöter och medlemmar, omvexla här utan all nytta med hvarandra. Gode män i skiftesmål torde böra heta gode män vid landtmäteriförrätlningar. Skall man bibehålla den mera lill små beräkningar än till den åsyftade uppmuntran ledande lagbestämmelsen för bondes valbarhet, hvilken utskottet föreslagit, så bör väl ledamot af egodelningsrätt här tilläggas. S 235. Omvexlingen med och och eller mäste undvikas. Det är vigtigt att den sednare partikeln, icke begagnas epexegetiskt. För öfrigt gäller om .denna det som vid 20 och 929 är anfördt rörande valbarhetsvilkoren. SS 24 f. Här ha vi buskmännerna som icke njuta något. nomen. proprium. Väcker icke omöjligheten att finna ett namn någon misstanka att man, såsom så många sagt utsko tet förut, verkigen icke funnit sjelfva saken? TIeke har man senast ett stånd för det man dekreterar ett sålant? Hvad är här då för en gemensamhet för detta femte stånd som man vill tillskapa? Jo en gemensam negation. Det är icke det första, ndra, tredje eller fjerde ståndet, ergo är det let femte. Om ändå alla de, som icke höra till le fyra sånden, erimligtvis förklarades höra till let femte: då hade man åtminstone en logisk jotten, hvarmed man kunde trösta sig öfver bristen vå den politiska. Men nu kan man lika väl tillferka ett sjette stånd af dem som icke höra till je fem, ett sjunde af dem som icke höra till de ex 0. s. v. En hop embetsmän och en hop ossessionater, hvarigenom kunna de vara ett ånd? Svar: genom 48435 års Konstitutionsutkott. Det låter annars nästan som en saga att tatsmänner kunna framtrolla stånd på det viset. len å andra sidan, liksom man kan bevisa att onstitutionsutskottets femte stånd verkligen är år fo oocal sö Ah Cr OL AA If ns 4 mm HA fm