Aftonbladet – 26 mars 1845, sida 2

) Är det icke sannt, att denna förklaring förtje nar tagas ad notam? Kommentarier äro nästar öfverflödiga. Det är visst en vacker anspråks löshet, att Posttidn. sätter Regeringen såsom lju sets barn i motsats till sin egen fåviska blindhet och sålunda: indirekt bekänner, sig vara ett mörk rets barn; men anmärkningsvärdt blir alltid, fall det är sannt, att en så fullkomlig neutralite eger rum mellan Regeringen och det officiell: bladet, att det sednare sväfvar i komplett okunnighet om Regeringens åsigter i de vwigtigaste frågor. Denna. olägenhet synes nu i alla fal både kunna och böra undanrödjas, såväl i afseende på arfssom. representationsfrågan; i anna fall, eller om det ej) sker, oaktadt den giltiga anledning Posttidningen nu dertill. sifvit, skull Mången antingen kunna tyda neutraliteten såsom nönchalance -eller anse hela förklaringen för. en mystifikation. mm — — Götheborgs Handelstidning innehåller åter en artikel om ställningen i Bondeståndet af samma insändare som en gång förut skref i samma ämne, och om hvilken Handelstidningens egen Red. i en not yttrade sin misstanka att en orm lurade under gröngräset. Denna sednare artikel har hufvudsakligen för ändamål att besvara Aftonbladets. anmärkningar. vid: den förra. En sak synes påtagligen redan vunnen genom denna polemik, nemligen att tonen nu är betydligt humanare; det heter nu om de förut så bittert anfallne ledamöterne i ståndet blott att de visat en för stor undfallenhet för Regeringen. Vill insändaren blott pruta med sig en hårsmån till, så torde vi kunna komma öfverens. För öfrigt söker Ins. att med utdrag äf Bondeståndets protokoller styrka sina påståenden emot, Aftonbladet, men vederlägger dem mera sjelf; dock har han rätt i frågan om diskussionen angående första hufvudtiteln i så måtto, att några få ledamöter mer och mindre instämde med David Andersson och Johan Johanson i Schyberga, och att således icke hela det öfriga Ståndet delade den motsatta meningen. I frågan om Statsutskottets betänkande angående landshöfdingarnes ledamotskap. i Statsutskottet åter reducerar sig det häftigt utskrikna yttrandet af talmannen nu till ett inom alla stånd vanligt förklarande af talmannens åsigt ångående sjelfva formen för frågans handläggning, och att det framför allt varit vanligt samt till och med sanktioneradt i grundlagen serskildt för Bondeståndet, att talman och sekreterare derstädes skola lemna upplysningar om grundlagens stadganden. ERE SSI — Ett inom vår börs notabelt dödsfall inträffade hastigt Påskdagen, nemligen grosshandlaren Abraham Rydbergs, vid 65 års ålder. Han hade ätit middag hos enkefru Aspelin och satt, efter kaffets intagande, i en soffa, samtalande med en af sällskapet, då han på en gång klagade öfver ett påkommet illamående. Den andre steg då upp att skaffa honom ett glas vatten, men då han kom tillbaka, var Hr Rydberg: redan död. Han hade varit riksdagsman vid 4823 års riksdag; för öfrigt en af hbufvudstadens förmögnaste köpmän och stor skeppsredare, samt. anses efterlemna en. ganska betydlig förmögenhet; som, i saknad af alla testamenariska dispositioner, nu går till aflägsna slägtingar. . — Enligt en uppgift i Carlskrona Veckoblad skola kostnaderne för de förut omtalade sjöexpeditionerna för innevarande år vara beräknade till ungefärligen 4535,700 Rdr Bko, neml. för fregatten Eugenie -853,000; korvetten Najaden 9,500; korvetten Jarramas 21,900; kanonjollarne från Stockholm 6,000; d:o från Götheborg 4,300; skonerten Experiment 2,700; briggen Snappopp 1,500; briggen Wirsen 41,000; skeppet Fäderneslandet 6,000 Rdr.. (Naj.) — Med ryktet om: 2:ne större lustläger, ett på Ladugärdsgärdet och ett i trakten af Södertelje, lärer det förhålla sig på det sätt, att de regementer och korpser, som tillhöra 4:de militärdistriktet, skola från d. 23 Juni till månadens slut hålla 8 dagars regementsmöte på Ladugårdsgärdet, samt derefter utföra en fyra dagars fält manöver åt Mariefredssidan. (D. A. — Wermlandstidningen berättar att den 49 dennes Landhöfdingeh Oldevig återkommit ifrån Christiania. — Ofverläggningarne angående vägkommunikationerne emellan Sverge och Norge skola ej ledt till något definitift resultat. En un dersökning af norska ingeniörer lärer dock skola äga rum, till utrönande af lämpligheten utaf en ifrågasatt ny väganläggning emellan Christianis