Aftonbladet – 26 mars 1845, sida 1

RS PO en EN RE taga en sådan, när den erbjudits, och ehuru det visst icke kan nekas, att likbegängelser och dylika högtidliga handlingar hafva sin rätt allvarsamma sida, så är det dock ostridigt att mången lättsinnig åskådare icke haft försyn att öfver hela rangväsendet kasta en skugga af löjlighet. Jag hemställer, om det under sådana förhållanden kan vara rådligt att lägga ramgordningen ti!l grund för sjelfva grundlagen. Dertill kommer att rangordningen hörer till den ekonomiska lagstiftningen. Man finner lätt huru olämpligt det skulle vara att låta medborgares större eller mindre rösträtt, hvilken borde vara honom i grundlag förvarad, bero på regeringsmaktens godtfinnande. Enligt ett annat stadgandei denna I, blir adelsmannen äfvenledes mera ideel, ju flera tusende Riksdaler han har i fast egendom. Prestens rösträtt, som billigt är, ökas deremot icke på sådan grund. Likaledes om en adelsman antingen blifvit en gång afsatt eller blott tagit kameral-examen, har han en personlig röst; men en ofrälse har ingen personlig röst, han må hafva blifvit afsatt huru många gånger som helst, ej heller om också han tagit alla möjliga embetsmannaoch doktorsgrader, icke ens om han är praktiserande läkare eller till och med anställd stadsläkare. I samma heter det: Egare af qvarnar Yicke af qvarn?) och bruk (icke af den, som endast ir bruksegare?) med flere dylika fastigheter, röste 0. 8. Vv. Icke allenast bruksegare; utan också flere dylika fastigheter rösta: detta är exa mening af orden. Den, som på en gång eger flera qvarnar, elt bruk och flera dylika fastigheter, må rösta: det är en annan mening. Orden böra na.urligtvis tydas i en tredje. (Fortsättn.)