Aftonbladet – 26 mars 1845, sida 1

a AM OT 0 rösta: det är en annan mening. Orden böra naturligtvis tydas i en tredje. (Fortsättn.) STO OCR OLI. I söndags och i går emottogo vi utländska poster med tidningar från Paris af den 42. frin London af den 44 samt från Hamburg af. den 48 dennes. FRANKRIKE. Det ser ut som Guizotska ministeren icke skulle längre kunna uthärda emot det såväl inom pärskammaren som deputerade kammaren rådans de siarka rotståndet till alla dess förehafvanden; och oaktadt herr de Montaliivet fått eu uppdrag, som för någon tid aflägsnar honom från Paris och hvilket anses som en onåd, i anledning af bans yttranden om ministeren, så tros det döck, att vederbörande ej längre envisas att upprätthålla den, i fall ingen snar förändring i opimenerna kan framkallas. Ett sådant uppträdde, som i Pärskammaren den 6 Mars, visade allt för tydligt huru spändt förhållandet är emellan partierna. Aldrig hår skärpan och den bittra ironien varit så stör under den kammarens diskusioner, och om utrymmet tillåter, skola vi återkomma till denna debatt, som i flera afseenden är högst märkvärdig. I deputerade kammaren hade redan oppositionen börjat känna hela sin kraft, och det ministeriella partiet hade ingen annan råd, då de märkte sin underlägsenhet vid afgörandet af pensions-lagen, än att aflägsna sig ur kammaren, så att voteringen, hvilken utvisade 470 svarta emot 32 hvita kulor, förklarades ogiltig, då minst 250 deputerade måste vara närvarande för alt kunna fatta ett gällande beslut. Följande sessionsdagen måste således voteringen förnyas, då 389 1ledåmöter röstade, och resultatet blef 201 svarta mot 288 hvita kulor. Lagen blef således förkastad med 43 rösters pluralitet. Efter detta mål förekom Remusats förslag: angående vissa förhållanden med deputerade, som tillika äro tjenstemän O. s. v., eller den så ofta förgäfves i kammaren väckta question des incompatibilites,p. Hr Guizot förklarade, sedan motionären slutat sitt tal, att oaktadt han ansåg förslaget olämpligt och oförenligt med institutionerna samt samhällets välförstådda intresse, ville han ej motsätta sig frågans pröfning. Också beslutades nästan enhälligt, att dem skulle upptagas till pröfning. Ledru Rollin har väckt förslag, att för valbarhet till deputerad ingen val-census skall erfordras. Femton prelater hafva slutit sig till det af Lyons erkebiskop utgifna herdabrefvet och fördömma Dupins -handbok öfver franska kyrkans stats-rätt samt protestera emot den regeringsåtgärd, hvarigenom Bonalds herdabref blifvit underkastadt statsrådets -pröfning och utslag. Hertiginnan al Orleans skall i sommar resa till sin familj i Mechlenburg. Olozaga har med familj anländt till Paris. I Toulon hafva oroliga uppträden ägt rum inom flottans arbetare. De håde lemnat sitt arbete, i anledning af ifrågasatt nedsättning af dagspenningen. Som regeringen likväl anbefallt rättelse häri, så var åter allt lugnt, och inga våldsamheter hade förefallit. En stor fest var arrangerad den: 46 Mars å börsen för hertigen af Isly och bertigarne. Nemours, Aumale och Montpensier. Biljetten kostade 40 francs. Dujärrier, redaktör af La Presse, och de Beauvallon, redaktör af Globe, hafva duellerat, såsom det säges, för det de blifvit rivaler hos den beryktade dansösen Lalla Montes; men efter andra sägner, i följd af en vid kortspel uppkommen tvist. Den förre blef skjuten tvärt genom hufvudet, och den sednare har med sekundanterna afvikit till Belsien. Amiral Dupetit-Thouars har haft företride hos konungen och sedan afrest till Brest. Han skall få sin stalion vid Madagascar. Kabincitet har ändtligen gripit sig an med att emot den svårinodige chefen för jesuitkollezierna i Lyon, kardinalerkebiskopen de Bonald, utfordra en officiell skrapaden 9 dennes, för hans herdabref af den 4 sistl. Februari, i hvilket han, enligt hvad skrapan omständligt förmäler; förgripit sig mot gallikanska kyrkans friheter, bruk och häfdvunna sedvanor, understått sig att Protestera mot flera kronans prerogativer i andliga mål och vägrat lydmad åt bestående lag. Ganska lindrigt heter det härom blott alt han rbegått en öfverdrift 1 myrnidighet och att misshruk förekadrmma