Aftonbladet – 26 mars 1845, sida 1

År tr a KR RK ee Hr Talmannens yttrade mening, att man icke borde ingå i detaljer. För att lätta öfversigten och de kommande vederläggningarnes besvär, skall jag följa paragrafernas ordning. S 4 heter det: Riksens Ständer äro svenska folkets representanter. Denna redaktion är visst licke uppfunnen af Utskottet, den står i våra grundlagar, men den har der en annan mening. Med Rikets Ständer förstås der de till riksdag samlade :ståndsmedlemmarne; men då Utskottet i 2 ger sin beskrifning på rikets ständer, så nemligen att de utgöras af alla adelsmän, prester, borgare, bönder och ståndspersoner, så måste orden i 8 4: och skola: hvart tredje år till lagtima rtiksdag sammankomma, innebära att adelsmän, prester o. s. v. böra allesamman mangrannt infinna sig vid riksmötet. y 9: Riksens Ständer utgöras af följande fem stånd. Det kan icke vara riktigt att säga stånd utgöras af stånd. Det ena måste vara gegerna undväras. De fyra stånden få njuta sina namn till godo. Det femte beskrifves. Ominöst nog har det intet namn, liksom Buskmännerne i Sydafrika lefva den härligheten förutan. N Embelsmän i statens tjenst, heter det här, liksom 7. Men 23 heter det: Kronans elnus och det andra species. Ordet följande kan ler Riksens Ständers tjenst. Blott endera termen får väl begagnas. Eget nog finns i denna stund inom det -högv. Ståndet en ledamot, tillika Ståndets fullmäktig i Riksgäldskontoret, hvilken, enligt Utskottets bestämmelser, skulle förlora både valrätt och valbarhet. Vetenskapsakademiens astronom är hvarken i Kronans eller Rikets Ständers tjenst. Uttrycket torde tåla rättelse. 250 riksdagsmän eller 50 0. s. Vv. väl bortgå. Riksförsamlingen består af A50 riksdagsmän eller 50 af hvarje stånd, indelade i tvenne kamrar. Det vill säga att hvar riksdagsman skulle indelas i två kamrar. 535. Då de. andra stånden beskrifvas i det följande, hade adeln här bort närmare betecknas. Den allmänna kategorien hade väl bort förekomma först, och den serskilda sedan. Orden: utan afseende på fast egendom utgå. ; 4. Utskottet anser termerna böra omvexla, Eller bör steståndet, Borgareståndet, Femte ståndet utgöres; Bondeståndet består o. s. v. Ja, visst består det: iPresteståndet utgöres ? klasser, af personer, Femte ståndet af klasser. : 5 Eget nog att. fabrikant i stad, om han icke är borgare eller -husegare, är utan valrätt. y 6. Beskrifningen på : Bondeståndet är här nog ofullkomlig. En del af N 21 hör hit. 7. Såsom genus nämnes här Embetsmän, straxt derunder såsom species: domstolarnes ledamöter och tjenstemän. I I 43 iakttages deremot skillnad mellan embete och tjenst. Ettdera måste väl ändras. Andra hufvudbeståndsdelen af Femte ståndet kallas rätt och slätt Fastighetegare på landet; utan vidare tillagg. Då skulle ju alla bönder höra hit. En oreda i dessa bestämningar vore väl ett bra svårt fel. 8 — — ske kan, omedelbart. Så naket kan väl det figurliga ordet icke begagnas i en lag. Här och flerestädes nämnas valkretsar. får. man valdistrikt. 9 och flerestädes varieras emellan medlemmar och ledamöter al kamrarne, m. m. S 40. Till äldre kammaren må behörig person kunna utses. Liksom man helst såge att obehörig person valdes äfven till äldre kamJ maren, men nödvändigt fordrade obehörig perIsons välande till den yngre. 41. Medelbara val omnämnas utan närmare bestämning. 42. Genom att hafva varit embetseller tjensteman är adelsman valberättigad; således äfven genom att vara afsatt, emedan detta ej är undantaget. 8 43. För tenst af lägre värdighet än underlöjtnants, beräknar adelsman en röst. eremot bjuder 29, att bland valberättigade tjenstemän må ej räknas underbefäl vid krigsmakten, vaktbetjente -m. m. Gäller detta sistnämnda äfven lom adelsman, eller huru? Det behöfver tydligare bestämmas. Här och i 8 43 har Utskottet adopterat och tillämpat en princip, som finnes begagnad i ett af de till Utskotten ingifna grundlagsförslagen, att nemligeh ge olika rösträtt åt de olika medlemmarne af de klasser, som egentligen skulle föreställa de icke-materiela intressena. Således antager Utskottet en adelsman af öfverstlöjtnants rang vara tre och en underlöjtnant två gånger så ideel som en underofficer (i fall, hvilket jag icke vet, underofficer har rösträtt). Likaledes är en professor med prebende dubbelt så ideel som den der saknar detta goda brödstycke, och en biskop blir mera ideel, ju flera pastorater jhan har. Nog kan det finnas förhållanden, då man kan lägga en rangordning till grund för röstberäkning, om man nemligen förmärker att rangen har en mycket stor aktning i allmänna lifvet och utgör en mycket eftersträfvad utmärkelse. Nog har jag mycken respekt för alla i gemen, och hvar och en i synnerhet, som står öfver mig på rangordningen; men jag tviflar mycket på att denna dygd numera är i något märkeligt tilltagande. Många tecken synas snarare bebåda att rangordningen redan har sett sina vackraste daSedan Borgareståndet och Bondeståndet af personer, men l ( tvertemot hvad i lagstil allmänt iakttages: Pre-!