Aftonbladet – 20 mars 1845, sida 2

öfvertygelse. Min öfvertygelse om hvad i denna angelägenhet är att göra, är längesedan offentliggjord: den är ännu densamma som den var 4840. Vidden riksdagens birjan ingaf jag till dåvarande Konstitutionsutskott mina tankar. Jag trodde då och jag tror ännu, alt en lapp under namn af ctt femte stånd icke kunde bota refvorna. Jag trodde då och jag tror ännu, att klassval och distriktval icke utgöra en fullkomlig eller oförenlig mot-! sättning; att båda dessa arter af val böra finnas! bredvid hvarandra; att när man tänker på ettl: förlikningsförslag emellan stridiga meningar, sål! förutsätter man att de icke äro så rakt stridiga: som de sjelfve antaga, samt att beggederas fördelar låta sig i en viss mån förenas och begge-l deras olägenheter undvikas,. Allt detta förekommer i en r.servation till 4840 års Konstitu-l tionsutskots memorial JM 538. Representationen: har, som bekant är, två hufvudförrättningar, ut-l! öfvandet af lagstiftningsoch utöfvandet af skatte-l bevillningsrätten. Sista riksdags Konstitutions-l: utskott lutade sig efter mitt förmenande alldeles afgjordt åt den sistnämnda sidan: den sörjde före!rädesvis och nästan uteslutande för att bevill-: ningsrälten måtte kunna sjelfständigt utöfvas. Då! man i detta land, der den bildning som erfordras för lagstiftarekall.t icke är i samma mån ! som i rikare och folkrikare länder på medelklassen fördelad, icke alls bereder någon säker-:! het för sålunda bildade personers inträde i representationen, har man ef.er mitt förmenande! alltför litet sörjt för att lagstiftningsrätten målte! kunna sjelfständigt utöfvas. Icke heller tog man ! i betraktande den ringa sannolikheten att kunna l: göra ett så radikalt representationsförslag under lugna förhållanden antagligt. Ifrån den stunden : och i synnerhet sedan utskottet lemnat tre stånds gemensamma tankar utan afseende, var den riks-: dagens konstitutionsfråga död för mig. Till den: utgång saken vid den riksdagen erhöll voro de resp. riksstånden visserligen icke utan skuld. Utskottet hade föreslagit en utvåg som man tyck-: tes å alla sidor anse som den lämpligaste för att ! undvika hvad som aldrig kunde undvikas, striden mellan de olika meningarna; utskottet hade före-: slagit en votering om en principfråga i förstärkt konstitutionsutskot!. Grundlagen omtalar ingen ! annan votering i förstärkt konstit.utskott ären ! sådan, som skall afgöra stridigheter om ett redan : ifrån utskottet inkommet redigeradt förslag och!) således åtminstone genom sitt ena alternativ kunna ! medföra som omedelbart resultat ett dymedelst; fullständigt beredt utlåtande, hvilket ifrån den stunden hvilar till nästa riksdag. För min del satte jag mig mut en votering, som jag ansåg grundlagsvidrig; men det skedde utan all framgång. På ett annat sätt betraktadt, skulle jag beklagligtvis kunna säga at det skedde endast j med alltför mycken framgång; ty sådan som ut-l: gången ble, lär det väl numera temligen allmänt ! medgifvas alt, om en dylik principvotering i ett ! förstärkt konstitutionsutskott också var fullkomligen grundlagsenlig, så var den dock icke lika . fullkomligen välbetänkt. De tre stånden hade väl genom sitt beviljande af principvoteringen tar git bra bestämdt på hand att ett utlåtande skulle l komma på bordet, och likväl beslöto samma tre stånd för sin del sedermera intet förslag, som : kunde få en sådan hvila åtnjuta. Den känsla ! som dessa åtgärder hos mig framkallade, finnas il: det högv. Ståndets protokoll betecknad med ett! ganska hårdt ord; men detta uttryck var så litet : en följd af ögonblickets förbastande, att jag ännu efter fyra års förlopp icke vet något egentligare än att upprepa, att hela saken var mig en vämjelse. Det säkra är, att det under denna tid synts mig alltmer och mer bekräfta sig, att ingen annan utväg gilves för ett slut på tvisten, än att ställa i representationen ombud, valda af stadsklasser och landtmannaklasser bredvid andra sambhällsklassers deputerade. De samfälda valen få dermed tillgodonjuta sin rätt, och de medborgareklasser, hos hvilka den högre bildningen antages befinna sig, få sin särskilda plats åt sig anvisad. Vid den sista stora paradhandlingen i representationsfrågan under denna riksdag, yttrar de jag mig icke till protokollet; det blef digert nog ändå; mina meningar voro icke obekanta, och jag dolde icke för hvem som ville höra det, att jag röstade emot det hvilande grundlagsförslaget. På den väg man då beträdt, var de fyra Ståndens sammanträffande omöjligt, och är det utan tvifvel ännu. Straxt efter det förslagets fall, var man betänkt på att försöka något annat. — För min del har jag gerna velat, om jag kunnat, bidraga till samdrägt och förlikning: jag har deltagit i en kommitte för sådant ändamål, vald af omkring 1350 riksdagsmän. Man har klandrat alla sådana tillgöranden, så vidt de ske utom representationens eget verksamhets-område. Då jag deltagit i sådana, och man förklarat dem för olagliga, hvilket jag icke funnit dem vara; börJag här till protokollet erkänna min delaktighet i dessa gerningar, för att genom en sådan bekännelse underlätta mitt befordrande till laga ansvar, i fall nemligen det högvStåndet skulle på någon reqvisition, hvilken jag dock icke befarar, besluta mitt utlemnande, eller också saken efter riksdagens slut skulle ifrågakomma. . Det slut, hvari kommitteien och de öfrige ;450 representanterne stannade, igenfinnes, såsom bekant är, i den reservation KonstitutionsUtsk:s ledamöter af Borgarståndet bifogat det nu förevarande memorialet. Grunderna derför, med den modifikation af klassval för vissa klasser i den s. k. äldre a a oo fen min del bhiträder j 1 i l f