Aftonbladet – 18 mars 1845, sida 3

har en stor anledning att vara glad, ty jag ve attni må väl hemma. Derföre bry er ej om mina vemodiga uttryck, i fall ni finner några så dana. Jag slår bort dem lättare än ni tror kan hända; i samma ögonblick som ni läser på det svarta, sitter jag på en löjlig boricka och skratfar mig till tårar. Förlåt mig, mina vänner, hur mycket jag håller af er, så försäkrar jag eder att jag ännu ej känt något tecken till den sjukdom, som man kallar hemlängtan; — jag längtar blott att komma härifrån och ut : let fria och få resa omkring och studera nationer och natär. Komma vi ej att gå någon annorstädes, så torde vi dock få gå till Mallagå ir då lyckan god, d. v. s. att vi få ligga der några dagar, så reser jag upp till Alhambra, det tjusande Alhambra! då är. vemodet borta, lita på det. Kanhända går jag och vandrar i Boabdils tjusande slott och står betagen framför den verldsbekanta alabasterbasinen i Lejongården eller vid betraktaändet af Granadas öfverjordiskt vackra nalurscener, i samma ögonblick då ni läser dessa Fader... Hvem velfidene se dö om rag (Samma dag kl. 40 på aftonen.) Ännu några rader, innan jag tager god natt af eder. Sedan ag i eftermiddags skref det ofvanstående, hafvs utsigterna helt och hållet förändrats. Hurrah!.-.. Vi få gå härifrån! Det har i dag kommit svar rån Marocco, och kejsaren har fullkomligt gåt! n på våra diplomaters önskningar. Tributen skall upphöra, vi skola förblifva på fredlig fot med Mohrerna, och konsulerna skola åter flytta til anger, för att der fungera såsom förut. ... Om några få dagar, kanske i öfvermorgon, hissa a