Aftonbladet – 15 mars 1845, sida 1

Röda Siussgatan. ANNONSER emottagsas troget följas, alt ministeren ämnade hålla u inge drottningen ej undendrog dom sitt förtroende och Cortes ej tvekade att skänka dom sitt. Skulle den inom sig splittras, då voro dess pligt att äfven lemna affir rnas ledning, men sa var let ej nu; torde aldrig blifva. Han fockade Cortes för deras tänk sätt; sade at! nationens pluralitet hyllade nuvarande system, och :t han vor: säker om embetsmännens medverk:n, samt i synn rhet krig-hörens trohet. Sålede ville regeringen ej vika ell steg från de system. Det fordrad2 rättvisa och skydd emot all. Al nu befintlig, lag!lg egande rätt skulle d rföre skyddas. Derom kunde alla vara föryssade, men just detta gjorde det nödvöndigt att lemna åter till kyrkan denne redan bortsållda egendomen. Man sade, att berättelserna om pr dikandet mot dem som köpt nationalgods vera öfverdrin2. Ett enda sådant fall var behörigen anmildt och beifrades. Deremot könde ministrarne ganska väl till flora sammansvärjningar, men skulle veta bekämpa dem. Hela denna bekönnelse synes likvil vo, at Narvacz behöit söka öfvertyga Cortes or: ställningen inom regeringen sjelf, hvilken sålod s måste hafva varit betänklig, och att den motser åska ur de moln, som frågan om förändring med andliga godsens indragning nödvändigt kommer att sammandraga öfver dess huvuden. TYSKLAND. Då katholiverne i Leipzig började affalla från Rom, begåfvo sig de katholske presterne till Dresden, för att, i förening med de dervarande, förmå konungen använda sin makt mot den nya rörelsen. Konungen har svarat på eit ganska värdigt sätt, att han vore konung i ett konstitutionellt samhälle och svurit att upprätthålla full.komlig religionsoch samvetsfrihet för alla landets invånare, af hvad trosbekännelse som helst. Han ämnade icke lägga minsta hinder i vägen för den nya rörelsen, utan lemna densamma fritt lopp. — Och med detta besked måste presterne draga sin kos. Sachsiska regeringen har med Rotschild-ka hu-: set afslutat om ett statslån af 4 million thaler, emot 4 procent. I Wismar håller äfven på att bilda sig en ny katholsk församling. Preussiska ecklosiastikministern Fichhorn bar nyligen skrifvit till universitetsstyrelsen i Berlin, och ålagt prefessorerne att noga vaka öfver privatdocenternes politiska tänkesätt. De som icke hyst sådana, som öfverensstämde med regeringens åsigter, skulle förafskedas, Fakulteterne ämna ingå med föreställningar emot detta despotiska tilltag. SCH WEITZ. På landtdagen debatteras jesuilerfrågan, i hvilken tankarne naturligtvis äro delade. Hvad slutligen resuitatet blr, är ännu ej möjägt att med någon sannolikhet förutsäga, emedan aila fuilmäktige ännu ej yttrat sig. Hvad som imedlertid torde gilva ett nytt uppslag åt hela denna affär är, att jesuiterne, på Romerska hofvets bemedling, afstått ifrån att begagna sig af det med Luzern slutna fördraget om emottagandet af de theologiska undervisningsanstalterne i nämnde kanton. Furst Meternich har, för att afböja de faror, med hvilka det invertes lugnet i Schweitz för närvarande hotas, gjort framställningar i denna syftning till påfven, hvilka ledt dertill, att jeswterne låtit öfvertala sig, att åtminstone för ögonblicket gifva efter. GREKLAND. Deputerade kammaren har i sin adress till svar på throntalet låtit inflyta en strof, som klandrar den förra ministeren för de olagligheter, den skall hafva tillåtit sig. De klandrade ministrarne hafva afgifvit en formlig förklaring häremot, och yrka laglig undersökning af silt handlingssätt. TÖRENTA STATERNA. Underrättelserna från Washington gå till d. 10 Februari. Billen om besättandet af Oregongebitet för Förenta Staternas räkning hade väl med stark majoritet gått igenom i representanternes hus; men både denna fråga och den om Texas införlifvande med Unionen lära komma att stranda i Senaten. Komiten för utrikes anselägenheterne har föreslagit senaten, att förkasta beslutet af representanternes hus, att Texas skulle upptagas bland antalet af Förenta Staterna. I stället föreslås, att kommissarier skulle utnämnas, för att underhandla med Mexiko i denna fråga. Ett anslag af 400,000 dollars skulle beviljas för detta ändamål. I Oregonfrågan ämnar äfven senaten säga nej, efter hvad allmänt försäkras, så att det goda förståndet med England et IE ——A 1x oats I