Aftonbladet – 15 mars 1845, sida 1

AUTE BAPEREVS ee FEVER Bazaren vid Ado!f Frec UAE STAR EKMUWETORS SUPER y FF 1 ABA s torg, sarat i huset J4 52 vid ; Hr Duncembe är ej i stånd att lå Undorhuset, med sig i någon grundlig undersökning om bres öppnande på posten. Med en maioritet af 75, ter har hus sel vägrat, all inkalla för sit skrank vissa tiensiemän vid postverket, för att höras rörande öppn.ndet af bref, som varit aIresserade till Hr Duncombe. Enke-storhertiginnan Stephenie af Baden hade ankommit till England, för ålt besöka sin dotter, som ir gilt med markisen af Douglas. FRANKRIKE, Mer än någonsin ser det betänkligt ut för Guiz0is ministere. Vid, det nu skedda väsendtliga valet till utskolt har oppositionen fått in så många ledamöter, alt den i tre har majoritet, och å högre ort måste icke stå rält tll med förtroendet ill Guizots fortfarande kraft, alt sammanhålla de deputerades majoritet. Hr Monta-! inet Orleanska dynastiens trognas:e anhängare 1 förtrogne, fördiler e sina tänkesält om nöd ndighoten att afskeda Guizot, och oaktadt konungen sagt sig ogilla hans bedrifvanden emot ministeren, synes det ej vara stort allvar derined. Grefve Mol bar vågat vid ett företräde bos konungen göra föreställningar om ögonblickets betänklighet; och Guizots bekanta äldsta väninna talar redan om, att hans helsa fordrar Italiens luft, hvartill tillfälle kunde beredas genom en ambassad-post i Neapel. Ministeren har i byråerna förklarat sig emot! ränte-konversionen, 1 synnerhet af det skäl, att det vore otjenligt alt samtidigt upptaga nya lin och ifrågasätta nedsättning af räntan på de gamla statslånen. Man har yppat, alt ännu ett lin kunde komma att behöfvas, för jernvägarn. Oaktadt detta har redan i kammaren fråga om ränteförändringen blifvit väckt. Det omtalas nu såsom säkert, alt, genom Franska kabineitets bemedling, Påfven trädt emellan och förmått jesuiterna att sjelfva uppsäga kontraktet med kantonen Luzern i Schweitz, hvarigenom möjligen oenighketerna inom förbundet kunde stillas. Trupp-afsändningarne till Afrika bedrifvas med stor ifver, på det att vår-operationerna icke skola fördröjas. Ifrån Oceanien har man underrättelser att Bruat ir i stort behof af förstärkningar. De fiendtlige bland infödingarne hafva bildat tre förskansade läger; men i allmänhet synes folket missnöjdt med lägerlifvet, emedan sjukdomar der härja. Ifrån China har Hr Lagrent inberättat, att han öfvergifvit allt hopp att få resa fram till Peking, och att han, sedan traktaten väl är afslutad, reser längs hela indiska och afrikanska kusten hem, hvarvid han kommer att söka säkra underrältelser angaende handels-förhållandena 0. s. v. Traktaten med China synes, att döma af en börjad relation derom i franska tidningar, vara förmånligare, än man först förmodade, och lemna i vissa fall åt fransmännen fördelar, som icke en gång engelsmännen kunnat vinna. SPANIEN. I Valencia har varit upplopp, som i början utgafs vara vålladt endast af ett gräl mellan infanteri-soldater och artillerister, men sedan har man erfarit, att det galt ganska blodigt till, och utt politik varit med i spelet. I Vallodolid har ifven varit oroligheter. Hr Castillo y Aeriza har afgålt åter såsom sänlebud till Rom, så att förbindelserna med heliga stolen äro återställda. Cortes-sammankomsten d. 47 Febr. var högst närkvärdig, och bevisar, att regeringen tvingats if omständigheterna att öppet förklara siz inför nationen. Sedan lagförslaget om de ännu osålda ndliga godsens öfverlemnande till presterskapetj blifvit meddeladt, och fråga blifvit väckt, om hvilka tgärder regeringen vidtagit emot sådana andlige,l om ifrån predikstolårna predikat förbannelse öfver la de som förut köpt sådan egendom, samt vågra talare yttrat, att efter en såda in regeringens ryllnng af den starkas e reaktion som sedan äri (823 vågats, knappast mera de Iiberales lif eller :gendom vore tryggad, 0. s. v., uppsteg Narvaez ch ordade först om re ogeringors vishet att undika begge sidornas klippor, bästa institutioner-.: ay hålla sig lika långt från anarki och revoluion, som från despotism och den dumma, oförultiga reaktionen, m. m., som man allt jemnt. örer af alla maktegande nu för tiden, såsom lj: tt non plus ultra af statsmanna klokhet; mon edan fann han för godt högtidlig.n förklara: attl Ninisteren var fullkomlig enig inom sig; altl rottningen gillade dess system; att siledes, säl inge Cortes visade sig äfven gilla det, de skulle! PETTER SE SOT ANNES REETSETTIE SADES N a ÅA nl . OorE se