Aftonbladet – 5 mars 1845, sida 2

nemligen, att man icke utsträcker bankens lånerörelse med nya sedelemissioner på den gamla fonden. — Dagligt Allehanda har i tvänne af de sednare dagarnas numror meddelat en insänd artikel kallad: något om osäkerheten på Stockholms gator, om det moraliska förderfvet bland menigheten, om nallbevakningen och mera sådant. Denna artikel innehåller åtskilliga rätt väl sagda reflexioner öfver den andel, som de mera välmående klassernas lättsinnighet och liknöjdhet för den fattigare massans välbefinnande och sedlighet har uti det öfverklagade tilltågandet af brotten, äfvensom angående det kaotiska uti hufvudstadens styrelseorganism. Om dessa brister kan visserligen icke för mycket sägas, ty knapt torde väl i någon kommun alla dessa anstalter vara mera ibehof af en reorganisation än härstädes, hvarpå såsom bevis bland annat kan anföras, att icke ens några allmänna soppinrättningar oss veterligen finnas genom vederbörandes försorg föranstaltade uti Ladugårdslands och Catharina församlingar, der de fattigaste invånarne i hufvudstaden bo, och hvarigenom den kristliga barmhertigheten kunde med föga uppoffring bispringa mången värnlös sjuklig enka och moder, som med flera minderåriga barn ser sig utsatt för hungrens och köldens rysligheter. Det är deremot skada att Ins:s betraktelser på andra ställen äro uppblandade med åtskilligt ordsvammel, som är otillämpligt till det praktiska och positiva. Så, t. ex. hvad särskildt nattbevakningsfrågan beträffar, yttrar insändaren att det är en sällsam oreda i begreppen, att tro sig genom palliativet af en ny brandvaktskorps kunna i en handvändning afbjelpa ett ondt, som har så djupa rötter, som menighetens nuvarande moraliska beskaffenhet;. I vår tanka bevisar det deremot en större oreda i begreppen hos insändaren, att han trott att någon anselt meningen med nattbevakningens förbättring vara så vidsträckt. Så vidt vi förstått saken, har denna mening egentligen endast varit, att skydda de fredliges personer och egendom -emot tjufvar och våldsverkare, och vi hafve icke ens hört omtalas att någon haft den förmätna tankan, att nattväktarne skulle kunna verka någon positil förbättring i moraliteten. Vidare anser insändaren, hvad osäkerheten på gatorna speciellt beträffar, det bästa botemedlet deremot vara, att man till en början ej bör vara så rädd derför, hvilket visserligen är alt rekommendera, men icke för alla är så lätt att efterfölja. Dernäst uppgifver insändaren sitt eget förslag, som också är ganska simpelt; nemligen alt de bemedlade invånarne sjelfve böra turvis patrullera om nätterna och taga hvar sin dräng eller arbetare med sig. Utvägen är nog vig, men huruvida förslaget är lätt att få efterlefvadt, se der en annan fråga. Skyldigheten skulle naturligtvis bli allmän, och det vore ej utan intresse att se sjelfva Statsråden och Excellenserne gå patrull i fult väder. — Götheborgs handelstidning meddelar och rekommenderar ett anbud af en engelsk ingeniör på anläggning af gaslysning för staden Göthehorg. Mannen heter Malam och vill åtaga sig hela kostnaden för apparat, hufvudrör och spisningsrör till viss längd på hvarje ställe, om staden ansvarar för minst 230 lampor med konsumtion af 10,000 kub.fot gas hvardera och uteslutande rätt för honom för en viss tid. Priserna uppgilvas alternatift: om han får för evärdeliga tider bli egare af apparaten 35 sh. sterling för hvarje 1000 kubikfot, för gatulysningen, samt för allmänna byggnader och privata 91, och 9 sh. samt mera i proportion om eganderätten inskränkes till 50, 40 å 30 år som är minimum. Isista fallet skulle det blifva för en gatulykta med 410,000 kub.fot årlig konsumtion 75 sh. och för allmänna byggnader 403 sh. Det sistnämnda är betydligt dyrare än kostnaden för underhållet af Argandska eller ock hrr Rouen och Bussons lampor. Emot denna sistnämnda method som också består af gaslysning från en i hvarje lampa förvarad flyktig olja, tyckes man i Götheborg hysa en viss obenägenhet. Här i hufvudstaden hafve vi dock under hela denna vinter haft daglig erfarenhet af ålta sådana lampor, som brinna och lysa alldeles förträffligt och fullt ut lika godt som gasen. De lära också blifvit antagna för de delar af staden Paris, hvilka hittills ej blifvit upplysta med gas, och kosta ej mera än de Argandska lamporna, men hafva ett vida starkare sken. Åtskilliga enskilde husegare i hufvudstaden hafva också beslutat, att använda dem ifrån och med nästa höst. N