Aftonbladet – 5 mars 1845, sida 2

I tt M:r Dutel, sekreterare vid polisbyrån: Jag dinerade med m:r Sallior d. 5 Okt. på hotel Mcurice. Han drack ej annat än vattenblandadt vin och ett glas portvin, samt refuserade den champagne, som bjöds. Jag har aldrig sett honom öfverlastad; när han var på något cafc, plägade han alltid refusera likör och drack endast mandelmjölk eller lemonad. Han har alltid ådagalagt en förträfflig karakter och hans vandel var alltid oförvitlig. M:r Duhausse, kapten vid tullen: Min tienst satte mig ofta i beröring med m:r Sallior. Aldrig har jag sett honom öfverlastad. Han var en, i alla afseenden utmärkt man, välvillig, nitisk i tjensten, älskad och värderad af alla menniskor. Flere andra vittnen intyga ungefär detsamma. En polisagent förklarade, att doktor Thorn ansågs begilven på starka drycker. En annan agent tillägger, att han ofta varit nödsakad att aflägsna doktor Thorn från källare och cafcer, der han ville qvarstanna öfver den tillåtna tiden. M:r Prevost beklagar, att i dag träffa på de anklagades bänk en man, som så väl genom. sin ställning, som genom sina antecedentia borde vara skiljd derifrån, och att finna sig tvungen att emot honom göra påståenden. Han tillägger likväl, att han icke vill yrka anklagelse för mord, ty facta utvisa frånvaron af all vilja hos den anklagade; men han måste yrka ansvar för dråp af vållande, och insisterar lifligt, att en så svår gerping ej må lemnas ostraffad. Mir Paillard de Villeneuwe börjar sin plaidoirie med att återkalla i minnet den anklagades antecedentia; han meddelar de upplysningar rörande salliors uppförande, hvilka blifvit lemnade a prefekten i Aurillac, al m:r Mentique, underpretekt i Boulogne, och af inrikesministern, hvars Isvar till generalprokuratorn låter på följande sätt ) Min herre! Ni begär af mig de upplysningar .Isom inrikesministern kan meddela rörande ma : sallior, expoliskommissarie 1 Calais, nu anklaga -för mord inför assisrätten. ) M:r E. Sallior blef 4837 nämnd till poliskom missarie i Aurillacs Fans uppförande och han