Aftonbladet – 1 mars 1845, sida 2

638 Hä 3 huru räkningen då kommer att stå. 2 vår. 48 allmänna elementarläroverk undervisades, enlig 1845 års skolrevisions berättelse, 5,9147 lärjungar a 580 lärare. Vill mån uppgöra kostnaderna fö dessa efter den tariff, som gäller i nya elementar skolan, så får man för de 580 lärarne 580,000 Rd Jeller för de 3,947 lärjungarne (å 8000 för hvarj 1400) 470,000 Rdr. Det bör ur nämnda berättels lanmärkas, att nämnde 3,947 lärjungar eller 358 lärare för det närvarande kosta 165,000 Rdr. Hvad Hr R. å sin sida i hela sin kalkyl, a lursäktlig okunnighet om förhållandena, hufvud sakligen förbisett, är följande. De egentliga data hvarpå han stödjer sig, äro, att Nya Elem. sko lans system för 100 elevers undervisning tarfvar af staten ) . . . .. -6,800 Rdr hvaremot Gamla systemet för 5,917 d:o . .. endaståtnjuter af d:o 493,000 Rdr Då de sednare eleverne äro nära 60 gånger si många som de förra, så skulle deras under visning efter N. E..S:s proportion, behöfva (60 x 6,800— 408,000 Rdr, d. v. s. något mera än dubbelt a hvad de efter gamla skolans proportion kosta. Vid dessa siffror erinras: 1:o N. E. S:s elevantal, 4100, är icke en a! sjelfva dess methoder, utan af uwfrymmeb i dess nuvarande skolsal betingad nummer. Lärare, som känna dessa methoder, vitsorda, att, med tillägg af en ny skoladjunkt, (kostande några 100 Rdr,) till den eller dei skolan för lektionen tjenstgörande lärares biträde, men med alldeles samma läromethoder (af vexelundervisning o.s. v.), skulle 150 elever kunna undervisas. Förhållandet ändrag då så, att nummern 3,947 eller för rundhetens skull 6,000, icke blir cirka 60, utan blott 40 gånger större än N. E. S:s elevnummer, hvarföre summan 6,800, eller i rundt tal 7,000, då bör multipliceras härmed, hvilket gör 280,000 Rdr, hvilket endast med 87,000 Rdr öfverskjuter den uppgilna nuvarande skolutgiften (193,000 Rdr.) 2:o Fordrar den omständigheten, att lärarne i de gamla läroverken skulle läsa efter de nya methoderna i stället för efter de gamla, alldeles icke, att de nödvändigt skulle hafva samma aflöning, som de nuvarande lärarne i N. E.S. Denna besynnerliga förblandning af lön med läsesätt är hvad Hr R., såsom vi sett, gjort en gång förut, och som vi der upptagit till skärskådande. Då de nya methoderna till utförandet, eller till arbetet inom skolan, för ingen del äro mödosammare, än de gamla, utan tvertom (hvilket bevisas deraf, att en lärare i gamla skolan har öfverhufvud 52 timmars arbete i veckan, men en lärare i nya skolan, och efter hennes methoder, icke i maximum kan få mera än ungefär 46 timmar, således hälften af arbete); så förstå viicke, hvarföre ej lärare i de gamla skolverken, om methoderna ombyttes, likväl skulle kunna åtnöjas med sin förutvarande mindre lön. De skulle då icke vinna i lön, det är sannt; men de skulle vinna i minskadt arbete. Och hvem har för öfrigt sagt, att lärarne skola egentligen vinna? Frågan är om, att läroverket och barnaundervisningen skall vinna. Tages detta betraktande, så behöfver räkningen på kostnaden för de 6,000 barnens undervisning ej upptagas efter N. E. S:s aflöningsproportion (d. v. s. med 7,000 Rdr för 1350 gossar), utan efter proportionen af hvad man på hvarje ställe, eller i hvarje stad, har råd att gifva, och hvilket, i allmänhet, med de 193,000 Rdr, som Hr R. ansifver, blir åtminstone nära 34 af hvad N. E.S:s lärare nu åtnjuta; en summa, för hvilken man ganska säkert skulle lika väl kunna erhålla ansvarsoch insigtsfulle lärare i sina skolor efter le nya methoderna, som man kan få sådane nu, fter de gamla, der de belastas med jemförelsevis dubbelt arbete. I detta förändrade skick kommer räkningen att tå. En särskild kostnad för tillfället skulle viserligen medföras genom skolhusens nödvändiga mbyggnad eller aptering, för att af de skilda umklasserne i våra vanliga skolor bilda en enda tor läsesal. Men denna förändring kunde på nånga ställen endast behöfva bestå i några vägars nedtagande. Dessutom måste väl en förättrad undervisning förtjena, att man derpå nedigger någon kostnad? När har man väl nånsin ekommit ett godt för alldeles intet? Sakens vigt har föranledt oss, att utförligare, n utrymmet i en tidningsartikel eljest vanligen ) Hvad N. E. S:s lärjungar betala serskildt, uppgår icke alls till hvad gamla skolornas elever gifva sina lärare privatim eller bredvid; hvarföna allt datta nå mea cidar kan ntaclntac Nr