Aftonbladet – 1 mars 1845, sida 2

ste jag nu till fots fortsätta vägen till Vanves, som dock lyckligtvis ligger på några bösshålls afstånd; men den parisiska grunden, lös i sig sjelf, var genom novemberregnet ännu mera upplöst, så att jag med möda kunde, på sidan af den djupa hålvägen, söka mig en slipprig gångstig. Vid hörnet af parken mötte mig redan m:r F. Han förde vid armen en välklädd, medelålders dam med mörka, lifliga anletsdrag oeh mycken liflighet i tal och åtbörder. Vi gjorde en tur genom parken och genom de serskilda divisioner, hvaraf etablissementet består; en division för manliga individer och en för fruntimmer; besökte hvardera divisionens taffel, som just nu serverades, och dervid de sinnesrubbades öfver hufvud stilla och anständiga hållning under måltiden föreföll mig ganska anmärkningsvärd, likasom också mir F:s artiga, aktningsfulla, men tillika synbart inflytelserika uppförande emot dem. Vi togo derefter i ögonsigte en liten farm med ladugård och fasaneri, ett litet kapell, beläget i en intagande del af parken, åtskilliga trädgårdsanläggningar, hvilka blifvit gjorda af patienterna sjelfve m. m., samt inträdde vid full skymning i corps de logiet. M:r F. hade redan vid min ankomst yttrat: Jag måste begära en tjenst af er: genom en oväntad händelse är jag nödsakad att i afton fara ill staden; ni måste ursäkta mig detta; men ni får icke lemna mitt hus nu, utan ni skall, detta yaktadt, qvarstadna och dinera med denna dam, som ni känner, och några andra gäster, som jag rill presentera er hos. i i Nog af, jag blef qvar. M:r F. föreställde mig för innu en annan dam, m:me V., samt aflägsnade sig. Den förstnämnda damen, hvilken under promenaden för det mesta fört ordet, redogjort för en del af de patienter vi träffat och med verldsvana och ledighet talat i nästan alla ämnen, fortor äfven nu att leda samtalet, hvaruti m:me V. och jag blott emellanåt fingo inflicka en eller anvan mening. Hon titulerades af mime PF, prins