Aftonbladet – 1 mars 1845, sida 2

fjomedelbart för akademien. Men Nya Elemer iItarskolans lärarelöner äro icke större, utan i mår ga fallåmindre, än Lektorernes vid rikets Gym nasier. En anmärkning, som man med skäl ka göra, är deremot den, att lärarelönerne i de gaml verken sinsemellan äro högeligen olika, då der -lemot principen i Nya Elementarskolan består ut att gifva hvarje lärare lika stor lön, hvarifrå endast skoladjunkten och exercitiemästarne gör lundantag, äfvensom tjenstförrättande rektor it njuter särskildt arfvode för sitt rektorsbesvär. Mei denna på rättvisa grundade likhet synes icke var: lett fel hos nya skolan. — För det andra komm; vi nu till den hufvudsak Hr R. med hela sir anmärkning om lönerna åsyftat, nemligen, att Ny: Elementarskolan måste hafva lyckats så väl i sil undervisning, till en stor del derföre, att skolar kunnat gifva sina lärare en jemförelsevis högr aflöning, än många andra skolor mäkta. Vi fråga di hvad detta har att skaffa med de olika läse-methoderna? För öfrigt bestrida vi icke Hr R. den sanningen, att om skolans direktion icke haft att erbjud: någorlunda anständiga löner, utan sett sig nödsakad att på försök antaga usle, verkligen underhaltige lärare; så kunde äfven de bäst anlagda methoder med sådane utförare hafva misslyckats. Men då kommer det an på att uppsätta ett så knappt, ett så svagt tilltaget Minimum i aflöningsväg, att ej en gång phil. magistrar med antagliga betyg och personligt oförvitlig karakter kunnat erhållas. Detta minimum, åter, är under hvad gamla skolan äfven i sina nedre klasser har att erbjuda. För våra svenska magistrars heder, i allmänhet, borde således Hr R. icke hafva gjort hela den anm. han här publicerat. Ty, för att en man af detta slag skall ansvarsfullt och samvelsgrant uppfylla ett åtaget kall (vare sig efter ny eller gammal method) samt utföra detta det bästa han förmår, kommer det visserligen icke an på några hundra Rdr mer eller mindre i lön. Vi svenskar äro icke sådane. Med full visshet må man derföre antaga, att om Nya Elementarskolans lärare åtnjutit i årlig lön blott 2;, blott hälften ) af hvad de fått, så skulle de hafva arbetat med alldeles samma nit, och skolan lyckats, till följe af sina methoder, i alla fall. Skillnaden hade blott blifvit, att lärarnes existens utfal lit litet sorgligare för dem; de skulle med knappare utkomst ännu lättare kunnat utsättas till rof för den ultrakonservativa sidans hämnd emot de nya methodernas egentlige utförare; liksom till offer för otacksamheten, om denna en gång infann sig. — Men för skolan sjelf hade det varit likgiltigt. Tillika bör Hr R. icke lemna ur sigte, att om han till någon liten del kan skrifva nya skolans lyckade resultater på hennes lärares bättre lönevilkor, så måste han till lika stor del taga i betraktande, att direktionen, då hon först antog lärare, och naturligtvis icke då kunde bekomma några magistrar annars än ifrån den gamla skolans sida, dessa mäns naturliga ovilja att beträda en för dem, liksom för hvarje annan, ännu alldeles oförsökt och i det afseendet äfventyrlig bana, måste med något ersättas och öfvervinnas. Sådant behöfver aldrig tagas i beräkning, då frågan är att antaga en person i tjenst vid ett gammalt verk, stående i famnen af hela rikets omhugsan, och der följaktligen ingenting är att risquera, blott man uppfyller sina skyldigheter. Vid det nya verket var tvertom den största risquen förbunden med skyldigheternas bästa uppfyllande. Mot slutet anför Hr R. en räkning, hvarigenom han vill visa, att EkonomiUtskottet kalkylerat falskt, då det ansett def nya undervisningssättet, om det öfver hela riket antoges, komma all kosta mindre än det nuvarande. Hr R:s motkalkyl låter som följer: Jag förstår dessutom icke, huru, då Stockholms elementarskola, som har 400 lärjungar, fordrar en afjöning af 6800 Rdr årligen, till hvilken summa kommer ett eller ett par tusen Rdr, som lärjungarne betala i skolpenningar, säledes tillsammans 8 eller inemot 9000 Rdr Bko, skolorna å de uppgifna ställena, hvilka hafva 4643 lärjungar, skulle behöfva cingare aflöning, än omkring 130,000 Rdr, en summa vida större än den, som dessa ställens skolpersonal för det närvarande kostar. För det andra har Utskottet förbisett, att äfven andra ställen än de uppräknade behöfva skolor. Det kan ej vara Utskot.ets mening, att några orter i vårt land skola ätnjuta len stora välsignelsen af det nya skolsystemet, men undra åtnöja sig med eländet af det gamla. Samma ands barn skola väl njuta samma fördelar. Lätom ) Såsom också förhållandet var det försa året af N. E. S:s tillvaro.