Aftonbladet – 1 mars 1845, sida 2

— Hans excellens grefve Björnstjerna har anmodat Red. lemna rum för nedanstående: Som jag alltid hafvit till regel att besvara de mig gjorde frågor, isynnerhet när de röra vetenskapliga ämnen såsom statistik har jag icke tyckat att besvara de af Vetltgirig mig hemställda, men ser med ledsnad att han icke rätt uppfattat mitt svar, hvarföre jag skall söka att förtydliga detsamma. Den Note till hvilken jag hänvisade lyder som följer: Om man tager de officiella uppgifterne till grund (vill säga till basis för beräkningen) hvilka årligen ingå (i Frankrike) öfver antalet konskriberade som vid 214 års ålder icke kunna läsa innantill) eller hvilka, enligt andra kathegorier, kunna det blott ofullkomligt, uppstår följande förhållande: 1:0 oförmögne att läsa och skrifva . . 16,855,000. 2:o kunna läsa, men icke skrifyva . . . 7,097,000. 3:0 kunna läsa och skrifva men ofullkomligt 6,968,000. 4:0 läsa och skrifva väl . . . . . . 2,430,000. 5:o innehafva elementer af klassisk bildning 735,000. 6:0 hafva fullbordat sina klassiska studier 343,000. Denna tabell är hemtad från den nyaste (1844) och mest godkända Statistik. Den deri följde beräkningsgrund är mig likväl obekant, den synes vara, att efter medium af de konskriberades bildningsgrad, beräkna hela den fullvuxna folkmängdens bildningsgrad, tillägga en viss procent för den icke fullvuxna folkmängdens, (barnen inberäknade) och sålunda erhålla en uppgift öfver hela det Franska follets bildningsgrad. De i tabellen, för de tre första kathegorierne uppförde siffertal, sammanräknade, gifva den af mig åberopade summan af 30,920,000 personer som icke väl kunna läsa och skrifva i Frankrike, en summa, hvilken, således rapporterar sig till hela den franska folkmängden, och icke, såsom vettgirig,, nog löjligt ) Medium af dessa, är 501 af 1000.